Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

torsdag 6 april 2017

Rovdjursföreningen skuldbelägger Jägareförbundet för illegal vargjakt

Härom dagen seglade en diskussion om illegal jakt på varg upp i media. Den har varit tämligen okritisk och självklart är Svenska Rovdjursföreningen inte sämre än att de hakar på och passar på att ge Svenska Jägareförbundet en känga

I korthet kan man säga att Rovdjursföreningens kritik går ut på att Jägareförbundet inte gör tillräckligt för att motverka illegal jakt samt att Jägareförbundet skulle släta över och bortförklara den illegala jakt som bevisligen sker:
– De tar ju ofta avstånd från den illegala jakten men i nästa andetag så säger de mer eller mindre att den illegala jakten kan förklaras, eller förstås, utifrån att människor är missnöjda med rovdjurspolitiken, ungefär som att om jägarna inte får rovdjurspolitiken som de vill så blir det illegal jakt. Faran med det är ju att man ger människor som är beredda att begå brott en motivation att begå brott. Det är väldigt olyckligt, säger Torbjörn Nilsson som är ordförande i Svenska Rovdjursföreningen och fortsätter: 
-Det är ju ett principiellt felaktigt resonemang att man ska tillåta och göra en handling laglig för annars görs det olagligt. Det är som att säga att man ska låta folk plocka godis i butikerna för annars blir det snatteri. Det funkar ju inte så. Man kan ju inte möta kriminalitet genom att legalisera handlingen.
Gunnar Glöersen svarar:
– Jägareförbundet agerar alltid utifrån en vetenskaplig grund och även i den här frågan så baserar vi det på vetenskapliga artiklar och de rapporter som finns. De säger ju att det enda sättet att komma till rätta med den illegala jakten är inte med hårdare straff eller mer bevakning utan genom att anpassa rovdjurspolitiken så att folk känner att de är delaktiga och att den blir rättvis. Jag tror också att den dom som kom i Högsta förvaltningsrätten, som talar om att det finns juridiska förutsättningar att bedriva vargjakt, att den kommer att leda till att vi får ett större förtoende för politiken, att man upplever den som mera rättvis, och att det förhoppningsvis på sikt också innebär att vi får en politik som innebär att den illegala jakten minskar och att det sker legalt i stället, kontrar Gunnar Glöersen.
Jag är helt övertygad om att Glöersen har rätt. Genom att ge folk inflytande över sin situation och vara delaktiga ges djuren ett värde de idag saknar. Fenomenet är detsamma i åtskillig afrikanska länder. I de länder där jakt är totalförbjuden är den illegala jakten utbredd och viltstammarna lider medan de länder som tillåter jakt (och har en genomtänkt lagstiftning) ger djuren ett värde som gör att det blir fler djur. De är ett växande kapital som succesivt kan avyttras genom att jakt säljs och jobb skapas.

Det finns som sagt forskning som stödjer Jägareförbundets inställning. Erica von Essen disputerade i höstas vid SLU institutionen för stad och land på en avhandling om inställning till illegal rovdjursjakt. Jag har inte läst avhandlingen men tycker den verkar ligga väldigt nära sådant som brukar beforskas inom miljöpsykologin. Såhär skrev SLU i sitt pressmeddelande inför disputationen:
Erica von Essen har ägnat sitt doktorsarbete vid SLU åt en form av olaglig jakt som uppmärksammas allt oftare idag – den på stora rovdjur, särskilt varg. Hennes utgångspunkt är att den svenska jägarkåren till stor del har utestängts från den beslutsprocess som har lett fram till dagens rovdjursförvaltning, framför allt när det gäller vargstammen. När de har hörts, menar hon, är det på villkor som upplevs som oerhört snäva, byråkratiska och i värsta fall meningslösa, såsom att behöva ställas mot naturskyddsintresset i viltförvaltningsdelegationerna och sedan kriga från respektive skyttegrav.
Utifrån djupintervjuer med jägare runtom i landet beskriver hon den sociala och politiska bakgrunden till dagens olagliga rovdjursjakt, och i vilken mån denna jakt kan ses som en form av civil olydnad. Hon diskuterar också samhällets möjligheter att bemöta och motverka denna jakt – vilka vägar som är framkomliga.
– Att se en jakt som tycks bedrivas enligt mottot "skjut, gräv och tig" i svensk glesbygd som en form av civil olydnad kan låta provocerande för en del, säger Erica von Essen. När jag granskade samspelet mellan jägare och svenska myndigheter blev det dock tydligt att den illegala rovdjursjakten är en politiskt motiverad markering. Budskapet är att jägarna har berövats sina medborgerliga rättigheter i den lagstiftande processen.
Självklart accepterar inte Svenska Rovdjursföreningen den synen, vilket de framfört i en rad debattinlagor och det visar de även i sin kritik av Svenska Jägareförbundet. Men det jag tror att Rovdjursföreningen framför allt är irriterade över, det är att de genom de senaste utslagen i högre rättsinstanser tvingas acceptera att Sverige genomför licensjakt på stora rovdjur.

För övrigt är det hög tid att på ett så vetenskapligt sätt som bara är möjligt se över omfattningen av den illegala rovdjursjakten. Att 50% av de vargar som dör varje år dödas illegalt är inte en siffra som skulle hålla för vetenskaplig publicering i en peer preview granskad tidskrift, ändå är det den som används....

1 kommentar:

  1. Häromdagen var jag och en annan på ett träff om landsbygdsfrågor och vi diakuterade viltets problm i Sverige. Jag vill påstås att det är en enorm skillnad mellan svensk och finsk situation. Angående varg kan finnarna skjuta hur mycket som helst. Varhen blir aldrig utrotad då hela taigan ligger i öster. För svensk del är det inte så. Vi måste betraktas vara en ö - alternativt en halvö med svag kontakt med taigan. Det gör att vi har bara två ekologiska alternativ. Antingen en ohanterbar rovdjursstam, eller ingen alls... Ett problem alltså. Vi har haft en obefintlig vargstam och går mot en ohanterbar situation. Det finns inget mellanting.

    SvaraRadera