Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

måndag 30 januari 2017

Slutet på klövviltsäsongen närmar sig

För mig är den roligaste klövviltjakten den med hund. Tyvärr börjar den säsongen nu lida mot sitt slut. Åtminstone för mig och mina hundar eftersom rådjurjakten avslutas i morgon och det därefter inte är möjligt för mig att släppa mina hundar. Eller ja, jag kan ju släppa terriern i gryt men med tanke på hennes hälsotillstånd är det nog inte tillråligt.

Nu är klövviltjakten med hund såklart inte över. vi har ju jakt på älgkalv kvar. Men att sitta på pass tycker i vart fall inte jag är lika roligt som att gå med hund. Antagligen blir det till att smyga på lite dov istället. Också är det såklart läge att plocka fram lockpipan och ge sig efter räv. Men det är ju en annan jakt.

Den gågna helgen var planen att jag skulle kommit ut och jagat. Tyvärr blev det inte så. Jag kände mig lite för krasslig. Redan i fredags när jag släppte Missan frös jag som en hund trots rejäla kläder. Antagligen lite feber. Snorig och lite hostig var jag med. Så jag ställde in lördagens* tur och tackade nej till en gemensamhetsakt på söndagen. Nu fick jag iofs en påringning om eftersök på söndagen, men den var jag tvungen att tacka nej till. Hörde redan på förutsättningarna att det inte skulle funka för Missan. Essa gick bort omedelbart, hon är i höglöp så då får hon inte komma ut. Inte på de premisser som det eftersöket skulle ske utifrån. En annan jägare med tyskterrier tog det istället.
________________________
*Hustrun vart nog nöjd med tanke på att vi hittade en fin Carl Malmstensoffa på en loppis för en 500-ing. Så nu har vi Carl Malmstens ekmöblemang i såväl kök som vardagsrum...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar