Nostalgitest: Iisaki Järvänpää "hästhuvudkniv"

När jag var liten, nu snackar vi sent 1970 och tidigt 1980-tal, så brukade jag hänga i sport/friluftsaffären eller leksaksaffären när morsan veckohandlade mat. Beroende på hur gammal jag var så kollade jag antingen på lego eller plasstbyggsatser i leksaksaffären. I sportaffären, som inte var så modeinriktad som de är idag utan hade ett bredare och mer användarinriktat utbud, så brukade jag kolla på fiskegrejer eller hänga över disken med knivar.

Särskilt en knivtyp lockade mitt yngre jag. De finländska knivarna med hästhuvud i mässing i änden på handtaget drog ständigt till sig min blick. Prismässigt låg de lång utanför mina budgetramar, men drömma kunde man. Någon gång när jag lekte med min friluftstokkompis Oskar så var hans lite äldre granne med. Den stora killen hade min drömkniv. En ganska lång hästhuvudkniv...

Hade det skett frö ett par år sedan så hade jag skyllt på 40-års kris, men nu är jag 45 så jag har inget att skylla på. Det jag gjort är att bevaka tradera och knipa en av min barndoms drömknivar. En rejäl hästhuvudkniv....

 Egentligen var jag ute efter en "normalstor" eftrsom jag ju vill testa allt vid jakt. Men det var denna jag fick till rätt pris, vilket var ca 300 kr + frakt, antagligen ungefär vad den kostade runt 1980.... Idag går de på i runda svängar 1500-2000 nya, om man hittar dem. Butikerna är överlag sämre på knivar idag än för 30-40 år sedan... Det är väldigt likriktat idag, och väldigt brandat kopplat till vilket distributionsnätverk den enskilda butiken tillhör. Är man det minsta intresserad av knivar så är det specialaffärer* på nätet som gäller.

 Trots sin längd och att kniven ligger djupt i slidan så sitter den löst. Jag har faktiskt tappat kniven två gånger hittills, då har det handlat om att jag varit tvungen att röra mig fort eller springa varvid slidan svängt runt och kniven glidit ut.

 Om man jämför med en klassisk Fällkniven F1 så ser man genast att hästhuvudknivens handtag är extremt smäckert. Det ger att det är en kniv som är svår att "få kraft" i, dvs greppet gör att man inte kan utnyttja den kraft man kanske vill ha när man skall göra något.

Jag var lite skeptisk till täljegenskaperna i kniven, men de visade sig vara alldeles ypperliga. Det gäller såklart att man håller sig nära handtaget annars får man inte kraft nog. Urtagning av djur var den inte lika bra till, inte heller flåning. Jag antar att en kortare kniv hade varit bättre. Styckning fungerar den alldeles utmärkt till. Längden gör att jag misstänker att den egentligen är tänkt att kunna användas som stickkniv vid slakt. Personligen skulle jag inte tveka att använda den som stickkniv vid eftrsök.

Iisaki Järvenpää föddes i Kauhava i finland på 1850-talet och började tillverka knivar. Verksamheten expanderade och det blev en fabrik på vilken han arbetade fram till tidigt 1900-tal.

 Hästhuvudet är signumet på de klassiska Iisaki Järvenpää-knivarna. Hästhuvudet är gjutet i mässing. Genom utseendet på hästhuvudet kan man grovt datera sådana knivar:

På bilden, som är lånad från en artikel av Anders Hallden och publicerad i knivmakaren, visar tre faser i hästhuvudets utveckling. Tre olika generationer av gjutformar om man så vill. Den översta är från 1880-tal. Den mellersta från runt 1910 och den nedersta från 1960 talet och förekommer än idag. Min kniv kan därför dateras tämligen sent, kanske är den till och med från samma tid då jag drägglade över sportaffärens hästhuvudknivar medan min mor veckohandlade en våning ner....
____________
Mina tre favoriter är Wanderoo, Knivbutik och survivalstore. Samtliga är snabba, har ok prisläge och är tydliga med att visa vad som finns på lager och vad som måste beställas in... Knivshop har ett till synes stort utbud men jag väljer bort dem eftersom det nästan uteslutande handlar om beställningsvaror och därför blir en form av missledande marknadsföring när de beskriver sig som sveriges kanske största knivaffär på nätet....