Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

onsdag 1 juni 2016

Balkongbiologins uppförsbacke

Alla vi som på ett eller annat sätt sysslar med vilt- och naturvård i praktiken, oavsett om vi är jägare eller ej, bör vara medvetna om hur lite förståelse som folk har för det vi sysslar med. En intressant forskningsinsats kring detta inleds med följande utgångspunkt som jag bara allt för väl känner igen:
Omfattande urbanisering och avfolkning av landsbygden under mer än 60 år innebär att de flesta svenskar nu bor i stora eller medelstora städer, ofta långt från mer ”vild” natur. Detta riskerar att fortlöpande leda till allt sämre kunskap om naturen och om naturvård. 
 För att belägga detta så har man arbetat tillsammans med Medborgarpanelen vid GU, på bilden nedan (som kanske behöver klickas upp) framgår att gemene man har pinsamt låg kunskap om centrala begrepp för hanteringen och den praktiska förvaltningen av naturen:
Hur skall man kunna diskutera begreppet "viltvård" när endast 1/3 av folket vet vad det enklare och vanligare begreppet "naturvård" innebär? När hela enkäten sammanställts kunde det konstateras att de som var intresserade av politik sällan var intresserade av natur, vilket i förlängningen kanske är just det vi ser effekten av i dagens naturrelevanta plitik. Ett ointresse och en okunskap. Såhär uttrycks det:
Vi fann samband, om än inte starka, mellan intresse för och kunskap om politik och samhällsfrågor respektive miljöfrågor. Dessa samband försvann så gott som helt då politik relaterades till natur och djurliv. Här använde vi inte begreppet naturvård, som inte var fullt begripligt, men ”natur och djurliv” borde vara fullt begripligt. Det är kanske inte överraskande, men tragiskt, att politiskt intresse och politisk kunskap inte samvarierar med intresse för och kunskap om natur och djur (korrelation, r, är ett statistiskt mått; naturligtvis fanns respondenter som avvek från mönstret). I politiken fattas viktiga beslut om hur naturen ska förvaltas. 
Vidare:
Naturen och (vissa) arter ligger många svenskar varmt om hjärtat, men kunskaperna om naturvård och om naturen brister. Vi befarar att i framtiden kommer inte allmänna etiska attityder att få så stor betydelse, om de inte grundas i bättre kunskaper som kan utnyttjas i hård argumentation inom politik och samhällsutveckling
Vissa arter kan t.ex. läsas ut som de stora rovdjuren och rovfåglarna (särskilt ugglor). Trots detta är kunskapen om de stora artprojekten Projekt Pilgrimsfalk och Projekt Vitryggig Hackspett så låg som 22%. Jag blir då nyfiken på hur många som känner till jägareförbundets gamla projekt fjällgås.

Detta innebär såklart att vi kommer att fortsätta dras med allt fler balkongbiologer som kanske intresserar sig för någon enstaka art och som kanske kan väldigt mycket men förstår väldigt lite om kringliggande faktorer och behovet av vård, bruk och hävd för att bvara den biologiska mångfalden och ett rikt djurliv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar