Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

tisdag 24 maj 2016

Skjutbaneeländet

För 50 år sedan fanns det någon form av skjutbana i nästan varenda socken/kyrkby. Idag är situationen fundamentalt annorlunda. Skjutbanor och allmänhetens skjutskicklighet ses inte som en naturlig del av svensk försvarsförmåga utan som ett miljöproblem och ett samhällshot. De senaste dagarna har jag nåtts av flera nyheter om problem för skjutbanor:

Bredareds sportskytteklubbs skjutbana är stängd. Klubben skriver på nätet:
Efter besiktning av banan som utfördes den 20 maj är banan tillfälligt stängd för skytte.
Skjutförbud gäller för närvarande på hela anläggningen.
Detta innebar att drillingkungen 2016 fick skjutas upp och att det är tveksamt om helgens jaktkombination kan genomföras.

I Vårgårda har skjutbanan i Ljur varit inblandad i en 5 år lång tvist. Skjutbanan vill utöka öppettiderna medan boende till minska öppetiderna och minska bullernivåerna från 65 till 55 dB. Inte mindre än 75 personer överklagade kommunens beslut i frågan.

Haninge jaktskytteklubb är inblandade i en hyresavtalstvist som kan sätta stopp för verksamheten.

I sammanhanget kan nämnas att det redan nu är trångt på skjutbanorna kring storstäderna när det börjar dra ihop sig till älgjakt. Att stänga storstadsnära banor kommer knappast hjälpa upp de svenska jägarnas skjutskicklighet.

1 kommentar:

  1. I förorten får de skjuta som de vill...fast det är ju inga jägare...

    SvaraRadera