Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

tisdag 3 maj 2016

Naturvårdsverkets plan på genetisk förstärkning av vargstammen - ett brott mot internationell rätt?

Professorn i samerätt, Mattias Åhren, levererar hård kritik mot Naturvårdsverkets 5-års plan på genetisk förstärkning av vargstammen. Argumentationen vilar på folkrättslig grund:

Som ni hör så slår Naturvårdsverket ifrån sig. Men jag tror inte att Naturvårdsverket har allvaret riktigt klart för sig. FN organet Human Rights Controll har redan tidigare levererat extremt hård kritik mot  den svenska rovdjurspolitikens och förvaltningens menliga inverkan på rennäringen som kulturyttring. I FN-rapporten kan man läsa:
62. In many parts of the reindeer herding areas, predator animals, mainly wolf, wolverine, lynx, brown bear and eagle, are causing as great or even greater a threat to reindeer husbandry as extractive industries. The Swedish Agriculture University has calculated that in Sweden, at least 60,000 reindeer, out of a total number of about 260,000, fall prey to predators every year. The number of reindeer killed by predators in certain areas has reached such levels that there is an imminent risk that herds can no longer sufficiently reproduce themselves, which can result in a “collapse” of the herd in only a few years. Government regulation severely restricts the reindeer herders’ right to protect their herds from predators, and Government compensation has only partly covered the damages caused to the reindeer herders by the predators.
Oavsett hur stor eller liten del av samerna som har renmärke så är renskötsel en viktig del av samisk kultur. Det är ofrånkomligt, men det är en del som är omdiskuterad även bland samer. Ingen kan dock påstå att renskötseln inte är viktig för samisk kultur och bilden av samer. Att den blivit juridiskt kopplad till samers rätt att bruka land är dock lite olyckligt, vilket Girjasdommen visar där icke markägande samer genom dommen förlorade rätten till småviltjakt på statens mark över odlingsgränsen. Rätten gick istället till de lilla grupp samer som utgör den juridiska enheten samebyn Girjas.

Poängen är att renskötsel och samisk kultur är synnerligen intimt förknippade. I en dokumentär på SR konstateras att:
Renskötsel är mer kultur än näring.
 Varför? Jo, det finns väldigt lite pengar i renskötsel sett till vinst och möjlighet att ta ut en normal timpeng. Att renskötseln omsätter till synes stora belopp är en helt annan sak. I ingressen till programmet kan man läsa:
– Jag vet inte om jag törs, tänk om jag ångrar mig, säger Per-Ola Blind som de senaste åren alltmer börjat tvivla på om han orkar att fortsätta jobba heltid med renskötsel. Det är tungt och kostar mer än det smakar. Men vågar han bryta med arvet? Familjearvet, att han som äldste sonen fick ta hand om renflocken när pappa dog, och det samiska kulturarvet.  Hans lillebror Nisse var för ung för att ta hand om renarna, nu jobbar i gruvan och tjänar bra med pengar. Renskötseln är mer en livsstil än ett jobb, tycker bröderna. 
Hela kopplingen renskötsel och samisk kultur visas än tydligare i en annan SR dokumentär. Där kan man i ingressen läsa:
Rennäringen, menar hon, är en viktig samisk kulturbärare. Därför fortsätter hon att leva som renskötare, trots att näringen hotas av expanderande skogsbruk och planer på nya gruvor.
Allt detta innebär att i samma stund som Naturvårdsverket ger sig in och dikterar hur renskötsel skall bedrivas så ger de sig in i området identitet- och kulturpolitik. Och kulturpolitik när det kommer till ursprungsbefolkningar är en synnerligen delikat fråga som kan få kraftiga återverkningar, faktiskt internationella sådana. Detta är jag tämligen säker på att Naturvårdsverket inte har tänkt på, de har genom åren visat stor brist på kunskap inom den socioekonomiska biten likväl som den kulturella. 

Det är inte lätt alla gånger.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar