Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

fredag 27 maj 2016

Dolda faror

Det finns många faror i skog och mark. Risken att råka ut för de flesta av dem är väldigt liten, men ibland händer det faktiskt. Jag råkade ut för en sådan händelse igår.

Just nu befinner jag mig i slutfasen av vedhanteringen. Har insett att jag får plats med ett lass till i förråden så jag gick ut med sågen en stund i går kväll. Gav mig ikast med en mindre dunge i änden på ängen, det är inte frågan om att ta ner allt utan om att glesa ut och plocka bort granarna. Jag hade precis börjat såga bort de nedersta grenarna på en tätvuxen halvstor gran när jag sjönk ner med vänster fot. Ner till låret utan att känna annat än luft. Jag koncentrerade mig mest på att hålla koll på sågen så den inte skulle göra skada. Stängde av den och kollade vad som hänt. Tänkte att jag klivit igenom taket på ett för mig okänt gryt.

När jag tog stöd med vänster hand för att dra upp benet åkte näven genom. Det började sippra in vatten i kängan. Jag vek mig åt höger och kunde få upp benet. Nu såg jag vad det va.

Jag hade klivit igenom det dolda, murkna, trälocket till en brunn!

Brunnen är fin. Rejält uppbygd av skiften i sten, med flata hällar i ytan som bildar ett ca 50x50 cm stort brunnshål. Vattennivån ligger just nu ungefär 50-60 cm ner. För skojs skull, och för att veta hur rädd jag borde blivit, stack jag ner en slana i brunnen och lodade djupet. Brunnen var inte så värst djup, bara 1,5 m ungefär. Det rör sig med all säkerhet om brunnen som hört till det torp som en gång legat i toppen av ängen. Ett torp som vi tidigare inte hittat några spår av.

Kontentan av detta är att det finns dolda faror även i marker som man känner som sin egen ficka. Så det gäller att ta det försiktigt, även om man känner sig säker.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar