Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

tisdag 5 april 2016

Fällkniv i min ägo sedan 1980-talet

I slutet av 1980-talet bytte jag till mig en fällkniv. En ganska tunn kniv helt i stål. Mycket modern på den tiden, kanske den tidens motsvarighet till "tacticool". Kniven har fortsatt finnas till hands. Inte så ofta använd annat än periodvis.
Kniven är så tunn att den passar bra i fickan. Den är välkonstruerad, vad annat kan man vänta sig av C Schleiper från Solingen. C Schleiper finns fortfarande men är idag en synnerligen marginell knivproducent. Precis som i Sverige så har en extremt stor mängd knivfabrikanter gått i graven de senaste kanske 30-40 åren. Kvar finns ett par stora jättar och en bunt småföretag med tämligen begränsad produktion. Få är företagen som fortfarande har produktion i sina moderländer, oftast är lejonparten av produktioen outsourcad.
Min C Schleiper har ett klassiskt blad, kanske 3 mm tjockt. Det är relativt svårslipat.
De som kan sina knivar kanske inte reagerar på C Schleiper, men de reagerar definitivt med igenkänning på företagets märke. Ett strålande öga. Eye brand knives. Auge messer.

Kniven är inget vidare som jaktkniv. Stålhandtaget blir väldigt lätt glidigt och bladet har inte den form jag föredrar. Men som fickkniv till vardags är den mycket bra.

1 kommentar:

  1. Riktigt fin kniv du har där. Jag har en med liknande bladprofil, en Puma Prospector. Köpt tidigt 90-tal efter att jag läst Dahlmans "Kniven, en personlig betraktelse" där han lovordar just denna fällkniv. Används fortfarande som fickkniv men mest vid högtidliga tillfällen.

    SvaraRadera