Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

tisdag 14 juli 2015

Fästingdoktorn slår till igen!

Det gick inte i år heller!

Va? Undrar kanske läsaren. Vad tänker han på nu då?

Jag tänker på Tomas Jaenson, "fästingdoktorn" som hatar rådjur. Han som varje år kommer med utspelet att rådjur gör att mängden fästingar ökar vilket ger fler fall av borelia. Oftast brukar det vara någon Uppsala- eller Stockholmsbaserad tidning som fångar upp nyheten men inte så i år. I år var det Bohuslänningen som inte kunde låta bli. Jaenson konstaterar att antalet fästingar tiodubblats de senaste tjugo åren. Som vanligt ger han rådjuren skulden och visar en allt annat än nyanserad bild av vårt minst hjortdjur och jakten på dem:
– I rådjursjakten har man en selektiv jakt. Man skjuter främst bort bockar och behåller största delen getter vilket gynnar ökningen av rådjur och indirekt fästingen.
– I vissa områden har man ökat jakten på lodjur och rödräv som annars till stor del livnär sig på rådjur.*
– Vi värnar om rådjuren vid kalla vintrar och stödmatar dem till exempel.
– Vi har fått ett varmare klimat som gynnar reproduktionen för fästingen.
– Det varmare klimatet gynnar också överlevnaden för rådjuret och vissa av fästingens andra värddjur.
Jaenson slår fast att allt är rådjuren och övriga hjortdjurs fel. Han vänder sig även mot ett av motargumenten han fått ibland:
– Men man måste forska mer på lämpliga metoder. Man måste diskutera problemet mycket mer och inte komma med osakliga argument som att rådjuret inte har någon betydelse för fästingöverförda sjukdomar, vilket man kan höra ibland.
Det han syftar på är den nyhet jag rapporterade om för någon vecka sedan. Att rådjuren förvisso bidrar till reproduktion av fästingar men att de fästingar som haft ett rådjur som värddjur inte bidrar till borrelia. Bakom detta uttalande står professor Dag Nyman.  Nyman menar att en nedskjutning av rådjus- och hjortstammarna är fel väg att gå:
Men om antalet fästingar minskar – borde inte risken för att man stöter på en fästing med borreliabakterien samtidigt också minska?
- Nej, säger Nyman bestämt. Det beror på att till exempel rådjuren, liksom hästar och kor i synnerhet, har en egenskap i sitt blod som gör att de tar kål på borreliabakterien inne i fästingen som har bitit sig fast i dem. De kan alltså inte överföra en smitta, förklarar Nyman.
Hur sprids då borrelia om inte våra idisslande djur sprider sjukdomen? Jo det är andra djur som är problemet enligt Nyman:
 - De djur som kallas reservoardjur, där borreliabakterien kan överleva och föra smittan vidare, det är sorkar, möss, igelkottar, ekorrar och fåglar. Det är i så fall de här djuren som ska skjutas bort, säger Nyman.
Vidare:
Nyman förklarar att mängden borreliabakterier i en fästing avsevärt minskar om den har suttit fast på hjortdjur, hästar och kor. I genomsnitt bär var femte fästing på borreliabakterien. Effekten av att borreliabakterien har suttit fast på hjortdjur, kor eller hästar är att bara cirka en på hundra fästingar bär på borreliabakterien.
- Vi har många fästingar men de är inte så smittsamma, säger Nyman
Men detta är osakliga argument enligt Tomas Jaenson. Det roliga är att Nyman menar att han företräder den mer vetenskapliga skolan i forskningen om borrelia:
- Ja, den skola dit jag också hör är den mer vetenskapligt inriktade skolan där man baserar sig på de vetenskapliga studier som finns.  
Jag måste säga att en debatt mellan Nyman och Jaenson vore mycket intressant att läsa eller höra.
___________________________
*Då har nog inte Jaenson läst statisiken på länge. Rävstammen är stark och det finns mycket lo, mer lo än vad många tror eftersom inventerings- och kvalitetssäkringsmetoderna skapar en stor underskattning av stammens storlek. Han har också missat att avskjutningen av hjortdjur över lag minskar i absoluta tal.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar