Går det att processa mot staten för rovdjurspolitiken?

Möttes idag av nyheten att Samernas Riksförbund utreder möjligheten att stämma staten för dess rovdjurspolitik. Samernas riksförbund har fått 500.000 kr från Samefonden för att utreda det hela. I rättsutredningen ska SSR undersöka två frågor, dels statens ansvar för samerna som urfolk i ett folkrättsligt perspektiv, dels statens ekonomiska ansvar för den enskilde renägaren. Syftet är att driva en rättslig process mot staten.

SSRs jurist Jenny Wik Karlsson lyfter fram att rovdjursförvaltningen i de fjällnära områdena inte förändrats på 20 år. Antalet björnar har ökat men ersättningsnivåerna är desamma som tidigare.

Jag kommer att tänka på en rapport jag läste för dett tag sedan. Det är ett FN dokument från Human Rights Council, angående samernas rättigheter och möjligheter. Jag citerar ett stycke som FN utredaren James Anaya lyfter fram, det är lika viktigt nu som när det skrevs:

62. In many parts of the reindeer herding areas, predator animals, mainly wolf, wolverine, lynx, brown bear and eagle, are causing as great or even greater a threat to reindeer husbandry as extractive industries. The Swedish Agriculture University has calculated that in Sweden, at least 60,000 reindeer, out of a total number of about 260,000, fall prey to predators every year. The number of reindeer killed by predators in certain areas has reached such levels that there is an imminent risk that herds can no longer sufficiently reproduce themselves, which can result in a “collapse” of the herd in only a few years. Government regulation severely restricts the reindeer herders’ right to protect their herds from predators, and Government compensation has only partly covered the damages caused to the reindeer herders by the predators.

 Att Samerna sköter sina renar annorlunda nu än för 100 år sedan är såklart något man måste ta hänsyn till, men det förändrar egentligen inte det grundläggande problemet. Man måste utan krångel kunna freda sina djur.