Gästkrönika: prioritera rätt vapenarbete

Här följer en gästkrönika om vapen och vilka vapenfrågor man prioriterar och lyfter fram, bland annat i Svenska Jägareförbundets vapenpolicy. Givetvis kan man inte arbeta med alla frågor så varför inte arbeta med att få de som hanterar sina vapen nonchalant och ovarsamt att bättra sig snarare än stoppa vapen för att de är "militärliknande" när de delar som anses militärliknande är licensfria...

Här följer Anders krönika:

Att hacka på militäriska vapen, känns inte riktigt rätt, när man ute på jakt fortfarande kan möta jägarkollegor med åsikten att nubb, ölburksplåt, silvertejp o balsnöre är helt ok komponenter vid vapenreparationer. Liksom att batterier i rödpunktsikten är onödiga, - man ser ju kornet!? Inskjutning är helt bortkastat, - så olika kan de inte gå!? 

Här finns förmodligen betydligt mer att göra, både för säkerhet rent allmänt, och den icke jagande allmänhetens syn på jakt i stort. 

Ja, börja i rätt ände liksom. 

Den som betalar 2-3 månadslöner för ett militärt prickskyttevapen, är antagligen mer intresserad än genomsnittet av jägare. Antalet som kostar på sig detta är få, och är egentligen inget att orda om. 

Den som borde hamna i rampljuset, är den/de som utan vidare funderingar tar med sitt jaktvapen, där kolven är lagad med nubb/burkplåt, förstocken lindad med tejp och främre rembygel är en härva tråd.

Det har blivit bättre det har det, men fortfarande kan man träffa på framförallt hagelvapen i skick som ovan. Här borde man , enligt mig, lägga lite energi från Förbundet, samtidigt som man naturligtvis inte skall skriva kritikerna på näsan att våra vapen är "skrot". 

Lite knepigt läge ...