Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

torsdag 26 februari 2015

Storm och stormfällen i framtiden samt indirekta effekter på viltet

Igår satt jag en heldag i möte på länsstyrelsen. Jag sitter som expert inom ett miljöområde och mötet handlade om hur framtida klimatförändringar påverkar miljön och vilka risker och möjligheter vi står inför i västsverige. Inget lätt område. Tanken är att vi skall göra en sektorsanalys utifrån en modell utvecklad i Wales för walesiska förhållanden. Hur som helst. Jag tänkte nu helt kort ta upp en aspekt av detta.

Vi har under senare år upplevt ett antal stormar. Varje vinter får vi en eller ett par klass 2 eller till och med klass 3 varningar om kommande hårt väder. Det är lätt att uppleva att det blåser mer nu än förr. Så är det inte riktigt. Det blåser faktiskt mindre. Skillnaden är att vi har ett informationsflöde som gör oss uppmärksamma på blåsten och dess effekter på ett helt annat sätt än tidigare. Kikar man på statistiken för södra sverige (det är södra sverige som är relevantast då storm är vanligare där än i norr då norra Sverige är skyddat av Norge) ser den ut såhär vad gäller årsmedelvind:
Vi har alltså en statistiskt sett minskande årsmedelvind i södra Sverige de senaste 110 åren. Men, undrar vän av ordningen, extremväder då? Har inte vindstyrkan i de enskilda stormarna ökat? Vi kan kika på det med för södra Sverige:
Visst finns det toppar, men det har gått upp och ner under hela studieperioden. Stormen Gudrun för 10 år sedan märks visserligen, men den befinner sig i gott sällskap med ett halvdussin andra stormar under 1900-talet.

För att närma oss problemet får vi kika på lite andra faktorer. Jag väljer att citera ett stycke från SMHIs hemsida:
Bristen på tjäle och att marken är blöt bidrar också till stormens verkningar på skogen.

Mildare och blötare vintrar förväntas bli vanligare i ett framtida klimat. Även tjäleförhållandena förändras efterhand. Därmed kan risken för stormskador öka oavsett förändringar i vindklimatet.

Skadebilden är också beroende av andra faktorer som är mer relaterade till människans beteende och vår sårbarhet för störningar i infrastrukturen, inte minst med avseende på elberoende. En ökning av stormskador beror alltså till viss del på att vi människor har skapat ett mer sårbart samhälle.
I inledningen till en rapport från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap konstateras krasst:
Omfattningen av stormskador har ökat under senare tid i Sverige såväl som i Europa. För Sveriges vidkommande inträffade de hittills mest omfattande skadorna och effekterna i samband med stormen Gudrun år 2005 då 18 personer miste livet. Skadekostnaderna har beräknats till sammanlagt 20,8 miljarder kronor (MSB 2012). Stormen Gudrun har av Energimyndigheten klassats som den allvarligaste naturkatastrofen som drabbat Sverige i modern tid (EM 2006). Utöver dödsfall och olyckor skadades skog, byggnader, infrastuktur och annan egendom. Skadorna gav i sin tur upphov till ytterligare effekter. Många av dessa är svåra att orsaksmässigt binda till stormtillfället och/eller att mäta och hamnar därför ofta utanför kalkylen. Det behöver dock inte betyda att de är mindre viktiga.
 Skadorna är stora. För jaktens och viltets del är det kanske skador i skogsmark som är mest intressant. Som jag förstått det hänger dessa ihop med primärt tre olika faktorer:

  1. Blöt mark, och i framtiden än blötare mark.Nederbörden beräknas öka 10-20%.
  2. Avsaknad av tjäle, tjälad mark ger färre rotvältor medan blöt mark släpper greppet om träden lättare. 2070-2100 beröknas vi ha tappat en månad av snötäcke/tjäle i snitt i sverige. 
  3. Monokulturer av gran och granodling på för gran olämpliga markslag.

Punkt 1 och 2 får man stöd för vilka källor man än tillfrågar, inte minst punkt 2 kommer att påverka viltet då vi i framtiden i södra sverige kommer att få färre tilfällen då temperaturen passerar nollpunkten. Jag har redan berört detta helt kort i en blogpost som handlar om att vi tex kan förvänta oss att älgen blir ovanligare i södra sverige till följd av klimatförändringarna. Punkt 3 är destu intressantare. Det är min absoluta och fasta åsikt att de stora skogsskador som vi såg i södra sverige i samband med stormarna Gudrun och Per är direkt avhängig våra monokullturer av gran (i kombination med blöt mark och avsaknad av tjäle). Granen är överrepresenterad i den fällda skogen. Det finns många faktorer till varför det ser ut på det viset, att gå in på dem är inte helt nödvändigt. Det intressanta är att skogsbruket trots vetskapen om att gran inte är optimalt ändå väljer att fortsätta med gran. I en doktorsavhandling från Lund om just detta kan man i sammanfattningen läsa:
En, åtminstone till att börja med, positiv effekt av klimatförändringarna är en ökad tillväxt i skogen. Om det sker på bekostnad av rotfasthet/stormfasthet eller ej vet jag inte men mitt intryck efter att ha arbetat med Stormarna Gudrun och Pers effekter på heltid i två år är att snabbvuxen skog i högre grad påverkats av stormarna än normal/långsamvuxen skog.

Hög produkton i skgelandskapet ger snabbare omloppstid och en större andel ungskog i markerna. Ungskogen är ytterst gynnsam för klövviltet i form av föda och skydd vilket gör att vi kan förvänta oss en tillväxt av klövviltstammarna ävenom älgstammarna kan förväntas misnaka i södra sverige till följd av att de inte kommer att hinna kalva inom den näringsrikaste perioden av växtsäsongen och därför kommer att få svarare tillväxt hos kalvarna. Ökat tryck från klövvilt riskerar att göra att skogsägarna fortsätter att planter den mindre smakrika granen på bekostnad av övriga trädslag. Den onda cirkeln kan sägas slutas i och med detta. Mer gran ger ju som påtalats större risk för stormskador i framtiden...

Jag lånar avslutningsvis ett citat till från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, en syn som delvis avviker fårn den som SMHI förfäktar (se ovan):
 Det framtida vindklimatet är osäkert men vi kan inte utesluta att det blir blåsigare framöver. Det finns tecken som tyder på att stormar skulle kunna bli både mera intensiva med högre vindhastigheter som följd och omfatta större geografiska områden (Rummukainen 2012). I kombination med en stigande havsnivå och förändrat nederbördsmönster till följd av klimatförändringarna kan framtida stormar ge upphov till omfattande och allvarliga översvämningar, särskilt i södra Sverige där en stigande havsnivå inte (tillräckligt) kompenseras av landhöjningen (SOU 2007). Även om det inte blir blåsigare framöver förväntas sannolikheten för stormskador på skog öka till följd av bland annat ökad tillväxt hos skogen under ett förändrat klimat.
Det blir intressant att se hur det utvecklas.
________________
Notera att jag i detta fall inte går in på klimatförändringarnas orsak, om de är helt naturliga, delvis naturliga och delvis mänskligt skapade eller helt orsakade av människan. I detta fall räcker det att konstatera att det är något som sker just nu och som vi kommer att se efekten av under vår livstid. Ävenom jag har min åsikt i frågan klar skall vi vara medvetna om att kraftiga klimatförändringar som ägt rum över blott en eller ett par generationer har ägt rum tidigare på våra breddgrader.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar