Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

måndag 2 februari 2015

Rävspår till grytet... Vem var hemma?

Vi gick till ett litet gryt med en enda öppning, beläget i kanten på en märgelgrop, jag och Missan. Fina rävspår ledde fram, tyckte mig inte se några som ledde bort. Bara att släppa på henne med andra ord...
Missan var rätt loj. Inte så värst intresserad. Förrän jag skulle koppla upp henne och gå vidare till nästa gryt. Då flög fan i henne och hon dök ner, ömsom vrålskällande ömsom morrande. 

Någon var hemma. Tveklöst.

Missan är helt klart sprängare. Hon for ner och upp ofta. Precis som vanligt. Men med en enda nedgång är det inte då lätt att köra upp ett grytdjur. Särskilt inte när dusterna från grytet avslöjar att det var grävling och inte räv hemma. 

Efter en och en halv timmes arbete kopplade jag upp tyskan och for hem. Fötterna kändes som is eftersom jag hade gummistövlar, det enda jag kan ha just nu (kan inte få på mig kängorna med bara en hand). 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar