Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

onsdag 18 februari 2015

Klimatet och våra bytesdjur

Den senaste helgen kunde vi i våra dagstidningar, antingen i notisformat eller som riktiga artiklar, läsa om att älgen på sikt till följd av förändringar i vårt klimat kommer att bli ovanligare i södra sverige i takt med att de förflyttar sig norröver. Redan nu syns tecknen där ett antagligen är älgdöden på Öland är en yttring:
Professorn (Göran Ericsson, min anm) misstänker att det allt varmare vädret redan fått lokal påverkan. En grads höjning av medeltemperaturen kan betyda mycket. Exempelvis gör det att klimatmässigt har Sverige ”flyttat” 15 mil söderut, där Ljungby hamnar i nivå med Ystad och Markaryd samt Älmhult med Bornholm (vilket inte betyder att vädret blivit sydskånskt eftersom Sunnerbo ligger på högre höjd och inte påverkas av havet på samma sätt).
– Jag tror definitivt att älgens sydgräns nu går vid mitten av Öland, i samma höjd som Växjö alltså. Södra Öland har blivit för varmt och fodersituationen har försämrats på grund av att våren verkar komma en vecka tidigare. Och förskjutningen är kraftigare där än säg Kronobergs län.

Sämre soppa

Han tror att det finns en ganska enkel förklaring till den alarmerande kalvdöden på just Öland. Älgarna parar sig i normal tid - men vet inte när våren infaller. Så kalvningen sker först efter det att vårens primörer är som bäst. Den späda näringsrika ”grönsakssoppan” är då struken på menyn. I stället bjuds de i allt högre grad på träig och sämre kost. Det är överblommat och riset har börjat förvedas.
– Korna är i hyfsad kondition om höstarna, parar sig och fostret växer sedan till. Men när de kalvar krävs mycket, mycket energi för att tillverka mjölk. Och då verkar ”tidsfönstret” vara stängt. Kalvarna dör tidigt, säger Göran Ericsson.
Kort sagt, fortsätter det att bli varmare kommer älgarna att kompensera genom att flytta norröver eftersom de inte hinner anpassa sig.  Det finns dock några saker man kan göra:
– Det man kan göra i Sydsverige är att bevara skogen. Skogen är en källa till skydd för älgarna när det blir för varmt. Vi kanske kan vänta oss mindre storlek på älgarna, med kalvar som är duktiga på att anpassa sig.
Temperaturen ökar men Göran Ericsson framhäver att konkurrens och anpassningsförmåga alltid funnits i Sveriges djurliv. Älgarna har varit duktiga på att hitta lokala lösningar och om somrarna tar de sig gärna några dopp.
– En sak som älgarna gör på somrarna är att de lägger sig i vatten. Vatten leder bort värmen, men nedkylningen är bara tillfällig.
Skillnader i klimat gör att vi kan förvänta oss mindre storlek på älgarna i framtiden:
Älgarna i Skåne är bara hälften så stora som de ståtliga djuren i Nikkaluokta som har kroppshydda anpassad för sträng kyla. Teorin är att älgarna i norr kommer att krympa för att klara av varmare tider.
– Det första som händer vid varmare klimat är att älgen kommer att flytta norrut i Sverige. Det andra är att älgen kommer att bli mindre eller vara i miljöer där det är kallare så de kanske drar sig upp på fjället, säger Göran Ericsson. 
Är det måhända det vi anar redan nu i form av låga slaktvikter på kalvar i södra Sverige?

 Andra effekter kan vara mer gynnsam utveckling för rådjuren. Det finns myckett som talar för att rådjur på sin höjd klarar en påfrestning vintertid, kyla eller predatortryck. I områden med stränga vintrar samt högt predatortryck, framför allt i form av lo, försvinner rådjuren raskt.

Rent arktiska arter, som myskoxe och fjällräv, kommer att försvinna helt om klimatutvecklingen fortsätter. I detta sammanhang kan även påpekas att vi redan nu kan se hur skogsgränsen sakta kryper upp på pekostnad av kalfjäll.

Vi kan förvänta oss fler smittsamma sjukdommar och fler parasiter i takt med att klimatet blir varmare. Utvecklingen är oroande:
The appearance of infectious diseases in new places and new hosts, such as West Nile virus and Ebola, is a predictable result of climate change, says a noted zoologist affiliated with the Harold W. Manter Laboratory of Parasitology at the University of Nebraska-Lincoln.
In an article published online today in conjunction with a special issue of thePhilosophical Transactions of the Royal Society B, Daniel Brooks warns that humans can expect more such illnesses to emerge in the future, as climate change shifts habitats and brings wildlife, crops, livestock, and humans into contact with pathogens to which they are susceptible but to which they have never been exposed before.
För sju år sedan nåddes vi, och vi som har betesdjur drabbades, av viruset blåtunga:
– Blåtunga sprids bara via en svidknott. Den milda vintern och den höjda medeltemperaturen gynnar knotten, säger Håkan Henrikson, chef för Distriktsveterinärerna och ansvarig för Jordbruksverkets arbete med provtagning och vaccinering.
Det är inte säkert att jag kommer att uppleva så mycket av detta inom min livstid. Men risken finns att mina barn, om de väljer att bli jägare, kommer att ha en till stor del annorlunda jakttabell att förhålla sig till än den som gäller idag...
____________________
Under våren kommer jag att i min ordinarie tjänst att arbeta en hel del med att analysera effekterna av klimatförändring på miljön i västsverige. Jag kommer därför återkomma till olika aspekter av detta ämne.

3 kommentarer:

  1. Kanske dax att tänka över hur vi jagar älg, stämmer det som skrivs så borde vi sluta med kalvjakt omedelbart i de södra delarna av landet. Ko med dubbel kalv borde fredas eftersom just det ekipaget har en förmåga att överleva och då bör deras gener föras vidare, jakten bör inriktas på gallkor och till viss del på tjurar, dock kan det vara svårt att skilja en gallko från en kviga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. det är definitivt något att väga in i vår "adaptiva förvaltning".
      Dovviltet borde för övrigt gynnas av utvecklingen.

      Radera