Fler revir - en bieffekt av tjuvjakt på varg?

NWT uppmärksamma i en intressant artikel effketne av tjuvjakt. En lite förvånande effekt då man genom att illegalt ta bort alfapar har splittrat revir och därigenom skapat fler.... Effekten upptäcktes efter att dna-analyserna från årets licensjakt på varg börjat trilla in.

Den ursprungliga tanken med licensjakten i Värmland var att tömma fyra revir på varg. I tre av reviren var det "rätt" djur som fällds och de är i princip tömda. I det fjärde (Gårdsjöreviret) upptäcktes något märkligt:

En hel familjegrupp med vargar kom nämligen från ett annat revir än man tidigare trodde. Man var övertygad om att man sköt vargar från Gårdsjöreviret men nu visar det sig att två revirmarkerande vuxna djur och fyra valpar eller ungdjur kom från ett nytt revir som länsstyrelsens rovdjursspårare inte kände till. Det numera tomma reviret har fått namnet Dömlereviret.

Detta tros bero på tjuvjakt:

Dömlereviret har dessutom bildats som en direkt följd av ett försök till tjuvjakt. I februari 2013 spårades den revirmarkerande hannen från Gårdsjöreviret blödande och svårt haltande i trakten av Munkfors. Det fanns inga beslut om skyddsjakt i denna trakt och inte heller några rapporter om att någon skjutit på en angripande varg. Det kan därför inte ha handlat om något annat än ett försök till tjuvjakt.

Denne hanne från Gårdsjö förlorade sedan sin plats i det gamla reviret. Nu sköts han alltså vid Dömle och visade sig ha bildat ett nytt revir där. 

Dödas alfadjuren är risken, enligt myndigheterna, överhängande att  mängden angrepp på tamdjur ökar:

Om en tjuvjägare dödar föräldradjuren kan det dessutom leda till ökade problem med angrepp på rovdjur som ju ofta är lätta byten för en ung och oerfaren varg.

Sedan kan man fundera på tjuvjaktens roll visavi vargstammen:

Den illegala jakten har pågått länge men har hittills inte lett till någon minskning av vargstammen, snarare tvärtom. Den illegala jakten gör det också svårare för de seriösa jägare som ser fram emot att delta i licensjakt även kommande år. 

Något att fundera över för Rovdjursföreningen, WAS, APU mfl. Det är även något att fundera över för de som faktiskt ägnar sig åt att begå överlagda jaktbrott genom att försöka döda vargar.
_____________________________________
Svensk Jakt skriver också om detta:

DNA-analys av de fällda vargarna visar att fem av vargarna som sköts mycket riktigt tillhörde Gårdsjöreviret. Men de övriga sex fällda vargarna tillhörde ett annat revir, nämligen Dömle. Det råder alltså ingen tvekan om att jägarna hade rätt när de innan jakten menade att det inte handlade om ett revir i Gårdsjöområdet – utan två.

Svår särskiljning
Det har dock varit knepigt att särskilja de båda reviren från varandra. Detta eftersom den revirmarkerande hanen i Dömlereviret tidigare var den revirmarkerande hanen i Gårdsjöreviret. Hanen spårades av länsstyrelsen i Munkforstrakten i februari 2013. Då blödde och haltade vargen kraftigt.
Sedan har varghannen inte återfunnits i länsstyrelsens DNA-prov förrän ungefär ett år senare, då i Dömletrakten.
Varghannen sköts redan första dagen på licensjakten, då inom Dömlereviret. Han vägde 51 kilo.

Att det var den tidigare skadade hannen som  fälldes under årets jakt råder det ingen tvekan om då SVAs obduktion visar att han hade en utläkt skottskada. Vargrevirskarttan över Värmland ser nu ut såhär (länkad från Svensk Jakt):