Jag hade precis släppt Missan när telefonen ringde. Det var ett rådjurskid som gått undan efter skott.
Kidet hade fallit ihop i skottet. Skytten säkrade bössan och gick fram varvid kidet spratt toll, kom på fötter och rusade iväg. Kvar på plats fanns hår och någon bloddroppe.
Ca 45 minuter efter skottet satte jag Missan på spåret. Hon nosade omkring varefter hon tog upp ett spår. Vi följde det drygt en km , Missan blev allt hetare och jag strök kopplet. Hon drog iväg skällandes men vändre efter en halv km. Tomt.
Vi gick tillbaka och tog om spåret. Här skall nämnas att det var fyra rådjur på gärdet strax före skott. Missan tog samma trad, inga antydningar till sårlega.
Dags för ny strategi. Vi gick med vinden från skottplatsen i nosen och sökte av det parti med vass som kidet rusade in i. Tanken var att Missan skulle ta upp doften om kidet låg i vassen.
Totalt arbetade vi i två timmar med eftersöket innan vi gav upp. Personligen tror jag att det träffades i ett taggutskott och blev tillfälligt förlamad. Hur allvarlig en sådan skada är vet jag ej. Däremot vet jag att de ger svåra eftersök om man ens kommer ikapp djuret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar