En dag med vapenpolitiska förtecken

UPPDATERAD
Det har varit en dag som gått i vapenpolitiska förtecken. Ekot inledde dagen med att via en intervju med justitieminister Beatrice Ask meddela att den kommande förändringen av vapenlagen inte kommer att innehålla några försämringar för det legala vapenägandet så som utredaren Doris Högne Rydheim föreslagit (lite osis med tajmingen för SVJ norrbotten som hade en debattartikel baserad på ett worst case scenario just denna morgon). SR skriver:

– Vi tycker att det är viktigt att grovt vapenbrott ses som mer allvarligt än vad vi har gjort hittills. Det ger också polisen bättre möjligheter att arbeta mot den här kriminaliteten, säger justitieminister Beatrice Ask.

Men problemet är väl att man hittills inte utnyttjat de möjligheter som vapenbrottsrubriceringen ger utan konsekvent valt att dömma brottslingar för något annat med lägre straffsats, som en snubbe som smugglade in ett dussin pistoler och dömdes för varusmuggling istället för vapenbrott. Det finns inget som säger att de nya reglerna kommer att ändra denna praxis från domstolarnas sida... För övrigt skall t.ex. avlyssning tillåtas när grova vapenbrott misstänks. Vidare:

 Regeringen säger tills vidare nej till utredningens förslag att förbjuda helautomatiska vapen som till exempel k-pistar, för privat bruk. Liksom att det ska krävas licens för vapenmagasin, som inte hör ihop med ett specifikt vapen. Orsaken är att förslaget fått skarp kritik av remissinstanserna.

Jägareförbundet var snabbt ute med ett pressmeddelande:

– Det är mycket glädjande att regeringen lyssnat på våra argument och strukit flera förslag som inte hade gett någon positiv effekt för att komma åt de illegala vapen som florerar runt i samhället. Vi stödjer däremot förslag som försvårar eller omöjliggör för kriminella att få tag i vapen. Men det är fel att ge sig på legala, det löser inte problemet, säger generalsekreterare Bo Sköld.
– Vi har lagt en väldigt stor arbetsinsats med att förklara vad förslagen skulle få för effekt. Den biten har saknats i vapenutredningen och kommer av att vi inte aktivt fått vara med i utredningsarbetet. Genom att involvera de parter som påverkas av lagstiftningen får man en mycket bättre utredning där förslagen är mer genomtänkta och anpassade till de förhållanden som råder, säger Bo Sköld.

Nu var ju inte Jägareförbundet ensamma i detta arbete utan det är många organisationer och enskilda som drivit frågan på olika sätt och i olika forum. Personligen har jag drivit den här på bloggen, på FB och genom att skriva ett personligt remissvar på vapenutredningen... Men jag vet inte hur polisen ställer sig till det hela. Om polisen väljer att fortsätta obstruera licensgivningen så kvarstår delar av vapenproblemet. Polisen utreds av JO för de långa handläggningstiderna. De har nu inkommit med ett svar som kan läsas här. Polisen skriver bland annat:

Jag är förvånad att de anför ofullständiga ansökningar som skäl men internutbildning borde råda bot på det. Jag får standardmässigt krav på komplettering när jag söker licenser. Detta trots att jag handlar vapen från etablerade, vana vapenhandlare samt lämnar min ansökan i luckan på polishuset där receptionisten går igenom den för att kontrollera att allt finns med. För det andra, vad gäller förändrad rättspraxis, så är det inte domstolarna som ligger bakom detta utan polisen som valt att göra en omtolkning av de föreskrifter RPS skrivit. Dessa omtolkningar har man sedan valt att driva juridiskt för att om möjligt få till en ny och hårdare licensgivningspraxis. Extremt tydligt blir detta vad gäller polisens remissvar på vapenutredningen. Så detta är med andra ord ett problem polisen skapat helt själv.

När vi ändå är inne på polisen så kan det vara intressant att ta upp vad RPS vapenansvarige person Peter Thorsell skriver på DN debatt idag. Thorsell fick även mycket oemotsagd tid på P1 morgon. I praktiken är det ett enda långt brandtal MOT legalt vapeninnehav eftersom legala vapen kan komma att användas illegalt. Thorsell verkar lida en viss brist på slutlednignsförmåga, han lyfter mycket riktigt fram insmugglade vapen som det stora problemet men landar i att skarpare kontroll av legala vapen är lösningen. Thorsell skriver bland annat:

 Att de legala vapnen inte är ett så stort problem får aldrig tas till intäkt för en avreglering.

Nej visst, men förekomst av illegala vapen kan inte tas som intäkt för ytterligare inskränkning av legalt innehav. Vidare skriver Thorsell:

Vi ska dock vara tacksamma för att vår vapenlagstiftning i stort sett fyller sitt syfte. Problemen i vår omvärld får aldrig användas som argument för minskad vapenkontroll. Då är vi inne på en farlig väg.

Problemet är att Thorsell gör precis samma sak fast tvärt om. Problem i vår omvärld i form av mängder av handeldvapen på drift från tidigare oroszoner (Balkan) används som förevändning för att ökad kontroll av legala vapen i Sverige. Den logiken övergår mitt förstånd och jag tycker att det är en farlig väg att gå. Thorsells sluttande plan är livsfarligt:

Det är en bra utgångspunkt som bidrar till att reducera det totala antalet skjutvapen i samhället samtidigt som de som är seriöst intresserade av jakt eller målskytte ska få möjlighet att utöva sin fritidssyssla.

Men vad är det han säger? Han går ju emot sin egen chef som uttryckligen på Folk och försvar 2014 sade att RPS inte har som mål eller uppdrag att minska mängden legala vapen i samhället! Vad gäller halvautomatiska vapen skriver Thorsell:

Ett halvautomatiskt vapen laddar om ”automatiskt”, efter ett tryck på avtryckaren. En snabb och vältränad skytt kan avlossa flera skott i sekunden med ett sådant vapen. Det finns nu ett tilltagande intresse för ursprungligen militära halvautomatiska kulgevär. De är designade och utformade för stridsändamål och bygger i många fall på en helautomatisk vapenkonstruktion som konverterats till halvautomatisk funktion för den civila marknaden.

Jag vet inte om Thorsell sett vad en tränad skytt förmår göra med ett repetergevär.... Är han nyfiken kan ha ta en titt på detta klipp där en skytt skjuter 17 skott på 25 sekunder inklusive omladdningar:


Blir Thorsells nästa drag att bara tillåta enskottsvapen?

Jag vet inte varför Thorsell skrev som han gjorde. Han kan ju inte vara ovetande om den lagrådsremiss som presenterades idag och som tydligt visar att regeringen lyssnat på remissinstanserna och strukit i princip alla de förslag som Thorsell fått Doris Högne Rydheim att ta med i vapenutredningen. Peter Thorsell får kraftigt mothugg av SvD:s ledarskribent Per Gudundsson:

Tyvärr sprider Thorsell också osanning. Han skriver om en vapentyp som utredningen vill förbjuda: ”Vapnen är inte lämpliga för traditionellt civilt målskytte. Genom att beställa några enkla vapendelar kan sådana vapen på några minuter ändras till helautomatisk funktion.” Men de aktuella vapnen är byggda för att vara svåra att konvertera. Försvarets Materielverk (FMV) konstaterar i expertutlåtandet 10FMV13965-9:1 att det både krävs tillgång till licenspliktiga delar som inte går att köpa på den öppna marknaden och en verkstad för bearbetningen. FMV fastslår vidare att ”vapnet lämpar sig”, i motsats till vad Thorsell påstår, ”mycket väl till målskjutning”. Detta vet RPS.

En annan som kommer med skarp kritik mot Thorsell är Mikael Ericsson, som skrev en rapport om vapenfrågor för Timbro härom månaden. Ericssons inlaga finns på DN debatt:

 Under rubriken ”Även jakt och sportvapen kan missbrukas i fel händer” framför Peter Thorsell, Rikspolisstyrelsens verksamhetsansvarige för vapenärenden, ett antal märkliga påståenden. Trots att legalt ägda vapen förekommer extremt sällan i samband med brott väljer Thorsell att än en gång skjuta in sig på dessa. Så sent som den 7 oktober förra året påstod Thorsell i Metro att just halvautomatiska gevär lätt kunde förvandlas till helautomatiska. Nu har han valt att återigen utveckla denna tes trots att Försvarets materielverk i ett expertutlåtande visat att det påståendet inte stämmer. Det är knappast fråga om att beställa några ”enkla delar” för att konvertera dessa sportskyttegevär till helautomatiska, utan det krävs snarare vapensmedskunskaper och tillgång till licenspliktiga vapendelar.

Vidare berör Ericsson RPS tradition att med dålig argumentation och obefintliga fakta kräva skärpta vapenlagar. Ericsons slutkläm är ett enda stort undrkännande av Polisens hantering av vapenlicenser:

 Att Rikspolismyndigheten på detta sätt driver en egen agenda visar tydligt att polisen inte bör sköta licenshanteringen. Lägger man därtill de senaste årens allt längre handläggningstider för vapenlicenser, som på senare tid varit föremål för omfattande kritik från Justitieombudsmannen, vore det lämpligt om annan myndighet tog över. Lämpligast är om den nya föreslagna Viltmyndigheten, med ansvar för jakt och viltvård, tog över.

Själva lagrådsremissen för den skärpta vapenlagen ser hur som helst förhållandevis bra ut, såhär lyder sammanfattningen:

För att en skärpt syn på allvarliga vapenbrott ska få genomslag föreslår regeringen att straffen för vapenbrott ska höjas. Bland annat ska det lägsta straffet för grovt vapenbrott höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år och det ska införas en bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott med straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.
I syfte att skapa en tydligare och mer rättssäker prövning när det gäller sammanslutningars tillstånd till innehav av vapen föreslås ett nytt system med auktorisationsförfarande för prövningen av sammanslutningar för jakt- eller målskytte. Det nya systemet innebär att endast de sammanslutningar som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för tillstånd till innehav av vapen. Tillsyn över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte ska utövas av den nya Polismyndigheten, som också ska föra ett nytt vapenregister över sådana sammanslutningar.
Tillståndsbefrielsen för innehav av effektbegränsade vapen ska även omfatta bl.a. airsoftvapen som drivs av gas. Dessutom ska tidsbegränsade tillstånd fortsätta att gälla även efter tillståndstidens utgång under den tid då prövning av förnyat tillstånd pågår.

 Själva lagrådsremissen kan läsas HÄR. Det man kan fundera över är om polisen och RPS tänker använda sig av sin makt över auktorisation av föreningar som ett instrument att driva igenom sina planer att döda k-pistskyttet och IPSC... Det är definitivt något att bevaka. Svenska Jägareförbundet, Svenska Sportskytteförbundet och Svenska Pistolskytteförbundet, vilka sammanlagt organiserar uppskattningsvis 300-400.000 personer svarade Peter Thorsell på SvD debatt fredagen den 4:e:

Därför är det förvånande att en kommissarie vid Rikspolisstyrelsen förefaller mena att det är just legala vapen som ägs av laglydiga vapeninnehavare som är det stora problemet. Denne befattningshavare gör visserligen gällande både att vapen i sig är ofarliga – det krävs någon som missbrukar dem för att de ska bli farliga – och att polisen inte har någon ambition att försvåra jägares och tävlingsskyttars verksamhet. Men samtidigt antyder han dels att den totala mängden vapen i samhället bör reduceras, och dels att en ökad kontroll av legalt vapeninnehav minskar antalet illegala vapen i samhället.
Vi frågar oss om rikspolischefen delar dessa uppfattningar. Rikspolisstyrelsen har inte i uppdrag att minska den totala mängden vapen i samhället. Rikspolisstyrelsen och övriga rättsvårdande myndigheter har däremot i uppdrag att minska de illegala vapnen i samhället; det är dessa som används vid skjutningarna i våra förorter. Rikspolisstyrelsens fokus på legala vapen kommer inte att leda till att den illegala vapenanvändningen minskar. Däremot riskerar det att leda till exceptionellt stora besvär för legala vapenägare som skyttar och jägare. Inom vissa polismyndigheter – särskilt Västra Götaland – har enskilda högre befattningshavare öppet vidgått att de vill använda vapenlagstiftningen för att minska antalet legala vapen. Detta har lett till omtolkningar av lag och försök att skärpa praxis, något som i sin tur inneburit extrema handläggningstider – uppemot ett år – för vapenlicenser etc. Dessa åtgärder drabbar bara legala vapeninnehavare och inte alls de kriminella som aldrig bryr sig om att söka licens för sina illegala vapen.

Eskilstunakurrirens ledarskribent går Thorsells ärenden, han är helt emot civilt ägande av hel- och halvautomatiska vapen och ifrågasätter varför magasinslicenplikten inte kom med i lagförslaget:

Illegala vapen är vanliga vid brott. Lagliga vapen med licens innebär som regel ingen fara. Men det betyder inte att civila ska kunna inneha hel- och halvautomatiska vapen som hör hemma i militären. De är ytterst farliga i händerna på en terrorist som norrmannen Anders Behring Breivik.
I Sverige ska det inte vara möjligt att som Breivik ha licens på ett sådant vapen för jakt. Men det har delats ut sådana licenser för en del tävlings- eller lekskytte. Följdriktigt fanns i utredningen förslag att licensbelägga lösa magasin, och att ta bort alla tillstånd för automatiska och halvautomatiska vapen som kan laddas med mer än sex skott åt gången. De förslagen har regeringen lagt åt sidan. Varför?

Det ledarskribenten inte vet är att vi redan har förbud mot jaktlicens på den typ av vapen Breivik hade så resonemanget faller på ren okunskap. Barometerns ledarskribent resonerar precis tvärt om. Han tycker att en mycket olycklig utredning som hade fokus på legala vapen efter vederbörlig mangling nu landat helt rätt. Fokus har ändrats till att i högre grad gälla illegala vapen nu när utredningen tvättats och blivit lagförslag. Barometerns dom över hur argumentationen gått är hård:

I ett urbaniserat samhälle där jaktkulturen är lika främmande som skogen och marker och där försvarets folkliga förankring försvagats av regementsnedläggningar och professionalisering växer också oförståelsen för sportskjutning. Så kallas denna allt svagare grupp av jägare och skyttar ofta för vapenlobbyn, som om Sverige skulle vara USA. Som om jägarnas organisationer var en del av vapenindustrin.

För övrigt tycker jag att vår vapenlagstiftning på många sätt är väldigt bra. Jag är enig med Thorsell om att det finns många personer som är olämpliga att inneha vapen och att det är viktigt att dessa identifieras. Dagens Juridik lyfte fram ett sådant fall härom dagen. Det gäller en man med uppenbara alkoholproblem, det skulle inte förvåna mig om det finns något mer i bakgrunden men just alkoholen togs som förevändning i rätten:

Vid ett hembesök hade polisen hittat en man så kraftigt berusad att han inte visste vilken dag det var. Mannen hade uppgett till ambulanspersonalen att han druckit alkohol i flera dagar och att han ”var trött på allt”.
Till följd av vad som framkom vid hembesöket beslutade polisen att omhänderta mannens vapen.

Det hela överklagades och förvaltningsrätten gick på mannens linje. Polisen gick vidare till kammarrätten och fick rätt i sin bedömning att mannen inte var lämplig att inneha vapen, delvis därför att mannen därefter gjort sig skyldig till rattfylla:

Kammarrätten anser nu att det, på grund av det som kommit fram vid hembesöket i mannens bostad, funnits starka skäl att anta att han befann sig i ett allvarligt missbruk av alkohol och att det var sannolikt att hans tillstånd att inneha skjutvapen därför skulle komma att återkallas.
Redan på denna grund har det enligt kammarrätten funnits skäl för polisen att besluta att omhänderta hans vapen, ammunition och tillståndsbevis.
Till detta kommer enligt kammarrätten att mannen är misstänkt för att ha gjort sig skyldig till grovt rattfylleri efter förvaltningsrättens dom. Polisens överklagande bifalls därför.

 Skall man vara riktigt krass borde även bilen tas i beslag. En fylliker i bil är i de flesta lägen farligare än en fylliker med vapen i ett vapenskåp. Men så fungerar inte vår lagstiftning just nu.

Uppdaterad, 3/4 kl 19.00, la till Per Gudmundssons ledare i SvD
Uppdaterad, 4/4 kl 10.00, la till ledarkommentarer från Barometern och Eskilstunakurriren 
Uppdaterad, 4/4 kl 19.00, la till förbundens replik i SvD