Genomgående kan man se att kombatanterna väljer det dataunderlag som stödjer deras teser, deras ideologi. Jag är inget undantag i den frågan. Men nu skall det inte handla om mig utan om (mp)s Helene Leander som härom dagen hade en debattartikel i Svensk Jakts nätupplaga. Hon vänder sig helt rätt emot tjuvjakt mot varg, att hon inte förmår se det som en yttring av frustration kanske handlar om bristande empati, eller möjligen strikt ideologi.
Hon tydliggör (mp)s ståndpunkt med all önskvärd tydlighet:
Vi menar därför att licensjakt på varg inte bör tillåtas förrän vargstammen blivit långsiktigt livskraftig enligt vedertagen vetenskap, och att vi dessförinnan får inrikta oss på skadeförebyggande åtgärder som stängsling, skyddsjakt där så är nödvändigt och ersättningar till drabbade.Läs följande ord en gång till: långsiktigt livskraftig enligt vedertagen vetenskap. Här sätter sig Leander på höga hästar. Hon ger sig själv befogenheten att avgöra vad som är vedertagen vetenskap eller inte i det att hon avfärdar de vetenskapliga underlag den av riksdagen beslutade vargförvaltningen på som... Ja... O-vedertagen vetenskap.
Jag tror att det beror på att förvaltningen efter många turer kom att utgå ifrån något annat än Linda Laikre och Nils Rymans forskning och åsikter. Nu utgår man ifrån en bredare syn på genetik med inslag av ekologi. Och det är värt att framhålla att vi då har bortåt två dussin sakkunniga forskare som varit involverade och delat med sig av sina vetenskapliga slutsatser. För kanske är det där skon klämmer. Helene Leander vill inte se att varje vetenskaplig slutsats måste ses utifrån sina förutsättningar och sanningar, sitt paradigm och man får låna in Tomas Kuhns term från vetenskapsteorin. Laikres och Rymans sanning, eller utgångspunkt, är att den skandinaviska vargstammen är isolerad. Det är väldigt förenklat därför de redovisar så höga krav på vargpopulationen. Att det ligger ett mått av ideologi bakom, inte minst som Laikre har bakgrund in om fältbiologerna (SNFs ungdomsorganisation) och Djurens Rätt, är svårt att bortse ifrån när man vetenskapssociologiskt bedömer hennes forskningsinsatser. Genom att framhålla behovet av en stor vargstam med vetenskapliga argument belönas hon socialt i den samhällsgrupp eller subkultur hon associerar sig till. En form av belöning är just att (mp) går på hennes linje i fråga om vad som är en långsiktigt livskraftig vargstam enligt vedertagen vetenskap. Men det betyder inte att det är sant. Det finns många starka motargument. Men dem passar såklart inte in i (mp)s syn på vad som är sant och vad som är vedertagen vetenskap.
Därför ljuger (mp)s Helene Leander i sin argumentation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar