Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

tisdag 14 januari 2014

Felaktiga uppgifter om rovdjurens effekter sprids av media

De senaste dagarna har media varit "knôkfullt" med nyheter om de stora rovdjurens positiva effekter på ekosystemen. Jag vet inte hur många gånger jag sett olika nyheter med samma håll delade på FB. Ett par gånger har jag gått in och påpekat att kaskadeffekterna inte är lika påtagliga i Sverige som i Yellowstone.

SVT rapporterar under rubriken Rovdjur avgörande för ekosystem:
Forskarna bakom studien har sammanställt de senaste årens forskning kring rovdjurens ekologiska betydelse. Slutsatsen kallar forskarna för ”de stora rovdjurens kaskadeffekter på ekosystemen”.
Det handlar om att de stora rovdjuren påverkar hela växtligheten i både skogar och vatten, och indirekt därmed även alltifrån fågellivet till insekter. Både växter och mindre djur gynnas nämligen när nivåerna av stora växtätare (till exempel rådjur) hålls nere.
Sammantaget betyder det mycket för den biologiska mångfalden, hävdar forskarna. Och samma effekter syns oavsett om man granskar ekosystemen i Norden, med bland annat vargar och lodjur - eller om man studerar lejonen på den afrikanska savannen.
Notera den sista meningen. Jag återkommer till den. En liknande nyhet finner vi på Stockholms Universitets hemsida, dock utan att det påstås att "samma effekt" syns även här. Istället har man valt att lyfta fram lodjuret som exempel:
 I Europa har starka effekter på andra arter framför allt påvisats för lodjuret. Det är kanske välkänt att lodjur kan hålla nere antalet rådjur men lodjur dödar även rödräv, vilket gynnar rävens bytesdjur. Där det är gott om lo finns det därför mer hare, orre och tjäder.
– I lodjurens frånvaro blir rävtätheten betydligt högre än den annars skulle blivit, eftersom många rävar äter fler harar och skogshöns än vad några få lodjur gör, säger Bodil Elmhagen, forskare vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, och en av författarna till studien.
 Annan rapportering blir lite konstig när man drar vidare i slutsatserna och menar att rovdjurens predation inte kan ersättas av människans jakt. Menar man med detta att människan INTE skulle vara en del av ekosystemet? Karin Bojs har en ledare i DN med rubriken Nej, jägare klarar inte vargarnas jobb! Jag hoppas innerligt att rubriken är satt av redaktionen och inte Karin själv.
Den viktigaste slutsatsen är att rovdjurens effekter på ekosystemen är mycket större än man tidigare har trott. Det framgår av studier som har tillkommit de senaste fem-tio åren. Till exempel kan lövträden öka mer än hundrafalt när vargar återkommer till ett område. Lövträden får i sin tur effekter för fåglar och andra mindre djur.
Förekomsten av älgar, rådjur och andra klövdjur påverkas kraftigt av hur många rovdjur som finns i området. Störst effekt på rådjuren har en kombination av varg och lodjur.
Forskarna ser även positiva effekter för klimatet om rovdjuren håller nere bestånden av betande hjortdjur, så att träden och biomassan ökar. Färre vilda hjortdjur kan också påverka sjukdomssmitta hos både husdjur och människor, till exempel fästingburen Borrelia.
Ofta hävdas i debatten att mänskliga jägare numera har tagit över rovdjurens roll att hålla de vilda växtätarna på en kontrollerad nivå. Men forskarna bakom Sciencestudien ifrågasätter kraftigt det argumentet.
I Forskning och Framsteg är man lite försiktigare och refererar grundstudien lite bättre än dagsmedia:
Så hur är det i Sverige? Har de stora rovdjuren någon ekologisk betydelse också hos oss? Deras effekt är i ärlighetens namn svår att bevisa eftersom skogarna där varg, lodjur och björn framför allt finns är mycket hårt brukade av människor samtidigt som framför allt antalet vargar är mycket litet i sammanhanget. Trots det finns det effekter som går att mäta, som att varg gynnar både vanliga och ovanliga asätare. Det är rimligt att anta att om vargen skulle tillåtas expandera ut från dagens kärnområde i Värmland-Dalana så skulle effekterna kunna bli större, framför allt i områden som naturskogar och naturreservat där människans påverkan inte är så påtaglig. Också lodjur har visat sig ha stora effekter, i Finland blir det mer hare om det finns lodjur genom att det då finns mindre räv.
 "Kaskad effekter" kallas de stora vegetativa effekterna stora rovdjurs predation kan få på naturen. Samtidigt glömmer Forskning och Framsteg bort att man tidigare skrivit om ekosystem i Sverige och då lät det såhär:
Faktum är att den urbaniseringsprocess som nu hotar den biologiska mångfalden i Europas glesbygd, redan har ägt rum i Sverige. Vi har på ett sekel förlorat 99 procent av vår ängsmark, samtidigt som skogen har ökat med 60 procent. Enligt Naturvårdsverket är två tredjedelar av våra hotade växtarter knutna till jordbrukslandskapet.
Vi har visserligen stora mängder älg och rådjur, och även hjortar i delar av landet. Men Carl-Gustaf Thulin anser att det behövs mer flocklevande gräsätare om vi vill öppna upp landskapet och skapa en artrikare miljö.
– Vi skulle till exempel kunna introducera visenter. Dessutom har vi vår ursprungliga hästras gotlandsrusset, säger han.
Till det kommer myskoxen. Den lilla grupp som finns i Härjedalen skulle behöva förstärkas med hjälp av nya utsättningar eller avelsprogram. En annan tänkbar art är saigaantilopen, Europas enda antilopart.
En av grundtankarna inom rewilding är att de stora växtätarnas antal ska regleras av födotillgång och rovdjur – människans påverkan ska vara så liten som möjligt. Carl-Gustaf Thulin anser dock att den inställningen är orealistisk.
– Människan utgör en del av naturen och vi har alltid påverkat megafaunan, säger han.
Det kan inte nog poängteras att kaskad effekter gäller tämligen opåverkad natur och inte den natur som människan brukar, David Mesch skriver i Biological Conservation:
However, later research challenges several earlier studies’ findings such that earlier conclusions are now controversial, especially those related to causes of browse regrowth. In any case, any such cascading effects of wolves found in National Parks would have little relevance to most of the wolf range because of overriding anthropogenic influences there on wolves, prey, vegetation, and other parts of the food web.
I den sorgliga Svenska mediafloden så måste jag säga att Svensk Jakt sticker ut lite. Man har helt enkelt gjort så att man lyft ut den värsta vulgärjournalistiken (mytmakeriet) och låtit Håkan Sand på SLU kommentera det:
Håkan Sand, visar artikeln i Science att rovdjuren har mycket större betydelse för vårt ekosystem i Sverige än man tidigare trott? – Nej, det gör den inte. De har jobbat i ekosystem som är väldigt lite påverkade av människan och de effekter forskarna pratar om kommer inte att komma till uttryck i Skandinavien. Det skriver de faktiskt också och refererar till Camilla Wikenros som är min före detta doktorand. Det står: ”där vi förväntar oss minst kaskadeffekter är just i ekosystem där människan har en stark påverkan.”
Men hur mycket påverkar rovdjuren våra klövviltstammar och därmed vegetationen?
– I Skandinavien har människan redan satt en målnivå med klövviltet och tillkommer rovdjur kommer människan dra ner på avskjutningen. Det är en form av adaptiv respons från jägarna. Så det är inte så att klövviltstammarna minskar drastiskt när det kommer in rovdjur. Utan människan buffrar detta med jakttrycket.
– I vissa fall kan detta till och med ge motsatt effekt då människan blir försiktigare med jakten efter att det tillkommit rovdjur.
Sedan var det det där med vem som ingår i ett ekosystem och om mänsklig jakt eller vargarnas jakt är "bäst":
– Jag tycker det där är lite löjligt. Alla predatorer, om vi nu räknar in människan, har ju sitt sätt att beskatta bytespopulationerna, det är rätt! Men frågan är väl snarare i vilken omfattning det har betydelse för bytesarterna och ekosystemet. Det blir nästan mer en filosofisk fråga.
– Det verkar som att en del inte tycker att människans tillhör ekosystemet och att människans åtgärder per definition är av ondo. I Skandinavien har människan en tiopotens större inverkan på ekosystemet än rovdjuren, så människan är mycket speciell i ett sådant här perspektiv och något som vi förmodligen måste leva med.
 Det löjligaste påståendet i hela soppan är trots allt att vargar och stora rovdjur skulle ha en positiv effekt på klimatet och bromsa koldioxidutsläpp:
– Jag tycker det är fruktansvärt långsökt och nästan lite… ja, jag vill inte säga ordet. Man försöker hitta argument för att det här ska vara så bra som möjligt. Men att detta ska ha mer än marginell påverkan har jag svårt att tro.
Slutsatsen man kan dra av detta är hur oerhört lätt en nyhet förvanskas och förstoras när media försöker anpassa, i detta fall vetenskaplig forskning om kaskadeffekter, till en svensk målgrupp. Media blir i sin rapportering då inte en objektiv nyhetsrapportör utan genom sin vinkling en aktiv del av debatten där man tydligt tar ställning genom att basunera ut en felvinklad nyhet.

4 kommentarer:

  1. Tack ! Det var precis vad jag ville läsa just nu :-) Du är bra !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snälla ord.
      Hade tänkt att skriva detta redan igår men det gick inte. Uppenbarligen behövde det hela mogna lite innan bitarna föll på plats. Eller så behövde jag lugna mig och sova på saken.

      Radera
  2. Alltid intressant att läsa hos dig.

    SvaraRadera