Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

fredag 24 januari 2014

Att skjuta budbäraren

Tänk er att Anonyma Alkoholister gick ut med en varning om att det finns risk att rattfylleriet ökar om man tillåter alkoholförsäljning på dygnetrunt öppna mackar. Hade Ananyma Alkoholister då anklagats för att uppmana till rattfylleri?

Tänk er att NTF, när de noterade att en landsväg byggts ut till 4-filig motorväg men fortfarande hade hastighetsbegränsning till 70 km/h, varnade för att mängden hastighetsöverträdelser skull öka. Skulle NTF då anklagas för att uppmana till fortkörning?

Tänk er att en jägarorganisation varnade för att tjuvjakten på varg skulle öka om vargstammen var den högsta på hundratals år och alla möjligheter till legal jakt tagits bort. Skulle jägarorganisationen då anklagas för att uppmana till tjuvjakt?

På de två första frågorna är svaret NEJ, på den sista ett rungande JA!

För det är precis vad som hänt. I söndagens DN varnade Jägareförbundets företrädare för att desperationen på landsbygden, en desperation som koncentreras i den laddade symbolfrågan varg, kommer att leda till illegal jakt om inte människor tillåts känna någon form av egenkontroll över sin livsmiljö.

Detta tolkades omedelbart av SNF, Rovdjursföreningen och WWF som en förtäckt uppmaning till illegal jakt, man skriver:
I sin debattartikel hotar Jägareförbundet med att det kan bli tjuvjakt om man inte får jaga varg som man vill. Det är beklämmande att Svenska Jägareförbundet därmed verkar sälla sig till de grupper som utmanar rättsamhället genom att ställa ultimatum av typen ”gör som vi vill annars blir det så ändå”.
Jättebra, skjut budbäraren bara.  Har SNF, WWF och Rovdjursföreningen ingen uppfattning om hur väl förankrad och accepterad rovdjursförvaltning går till? Ett litet tips, den går INTE till som i Finland eller Italien, där frustrationen lett till att en lokalt fullt accepterad illegal jakt på varg helt reglerar stammarna. I Finlands fall som en direkt följd av allt för kraftfullt ingripande av EU.

Västerlänningar är sig själva nok. Vi är totalt blinda för hur fungerande lösningar utformas i andra världsdelar. Den svenska minerallagstiftningen är sämre för miljö och det svenska samhället än hur motsvarande lagstiftning utformas i flera "u-länder". Att i det läget se till hur förvaltningen av stora rovdjur fungerar i de delar av Afrika där man lyckats vända en negativ trend med omfattande tjuvjakt till goda bevarandeförhållanden för rovdjuren borde vara en självklarhet. Att studera i vilka områden man lyckats vända omfattande hashish eller opiumodling till spannmål och hur detta gått till borde vara en relevant parallell. Att studera hur man lyckats vända omfattande plundring av forntidsmonument till en stolthet och beskydd är en tredje användbar parallell.

Men inte.

Att låna in en modell som utgår ifrån lokalt engagemang och lokala förhållanden gör man inte. Istället är det ett juridiskt tvångssystem som bevararorganisationer och för den delen EU anser lämpligt. Trots att det gång efter annan bevisats att det finns bättre metoder. Och att alla metoder som funkar bättre (förutom totalitär statsmakt) utgår ifrån lokalt engagemang och acceptans. Men vägen dit är lång. Och den innefattar för rovdjursförvaltningens del att man måste få vara delaktig i förvaltningen. Inte som nu drabbas av den.

Noterat: WAS har lyckats överklaga Naturvårdsverkets delegeringsbeslut. Länsstyrelserna får INTE besluta om skyddsjakt på varg själva så som var tänkt.

7 kommentarer:

  1. Vi har underskattat "vargmupparna" de har bra kontakter i maktens korridorer och har nästlat in sig över allt, de är inte många men de har makt. De stora dagstidningarna går med få undantag på vargvännernas linje, men vargen är själv vargvärnarnas största fiende, med ökande attacker på tamdjur och snart människor kommer de flesta att inse att den förda politiken är felaktig.

    SvaraRadera
  2. Har sedan länge slutat köpa vissa jakttidningar pga den pöbelsmässiga varghatarpropagandan. Mot bakgrund av attityden och hos många av antivargförespråkarna har jag full förståelse för att man kan tolka uttalandet som uppmaning till tjyvskytte. Allt måste sättas i sitt sammanhang och utgångspunkten bör här vara mottagarna av "jägarorganisationens" uttalande som är en mängd oresonliga varghatare som inte kan erkänna att det är den egna tillgången till jaktvilt man är huvudsakligen är ute för att skydda när man varghatar. Det finns få forum för jägare som vill ha mer varg än idag - jag känner inte till något.
    Och kom inte med något om att gå med kulturmarxister som MP eller liknande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske skull Jägareförbundet (åter igen) poängterat att de accepterar en livskraftig vargstam i sverige och att bedömningen från SJF sida är att det räcker med 150 djur. SJF blandas allt för ofta ihop med Jägarnas Riksförbund och deras nollvision.

      Kanske föll det bort i strävan att skriva ett kort och slagkraftigt uttalande. Jag vet inte.

      Radera
    2. Att som jägare tycka att det är OK med en begränsad och förvaltad vargpopulation upplever jag nog som en åsikt som accepteras. Att vilja ha fler vargar accepteras inte på samma sätt. Hävdar man det möter man nog ett betydligt större motstånd.

      Hur som helst, MP tänker jag inte rekommendera de är överlag lite väl jaktkritiska för min smak även om de har andra ideer som är viktiga i ett långtidsperspektiv. Men det är ideer som svider väldigt mycket i plånboken och som ställer väldigt höga krav på förändrad livsföring, vilket jag av helt egoistiska skäl inte kan acceptera.

      Radera
  3. Gärna varg men inte hos mig. Verkar vara ett vanligt tankesätt.

    SvaraRadera