Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

tisdag 21 januari 2014

Att hetsa fram jaktkritik genom dålig journalistik

Via Jakt och Jägare blev jag uppmärksammad på ett stycke riktigt usel journalistik från P4 Kronoberg.

Vad är det då som är så uselt?

Jo genom att rycka några ord ur sitt sammanhang så skapas ett intryck av att man vill förmedla något helt annat än vad som faktiskt framgår om man läser hela sammanhanget. Detta är ett klassiskt demagogknep, men inget sätt som man skall skapa nyheter för SR på. Såhär inleds artikeln:
Bilda en enad front när jägarnas livsintresse angrips och kritisera inte andra jägare - det gynnar bara jaktmotståndarna. Så står det i Svenska jägareförbundets bok "Jägarskolan" som används som kurslitteratur inför jägarexamen.
Inför detta faktum ställs ornitologiska föreningens infoansvarige. Han tycker självklart inte att det låter bra, det gör inte jag som jägare heller. Men sätter man in det i sammanhanget så händer något med betydelsen. Den förändras och nyanseras. Nyheten förvandlas samtidigt till rent nonsens. Såhär lyder textraden egentligen, en textrad som ingår i ett längre sammanhang (en figurtext på sidan 24 i Jägarskolan):
 Smaken är olika. En del jägare trivs bäst med att sitta ensam i ekan en stilla andjaktsmorgon med bössa, termos och mackor. Andra föredrar mer tempofyllda jaktformer tillsammans med kompisarna. Det viktiga är dock att vi respekterar varandras jakt och bildar en enad front när vårt livsintresse angrips.
Figuren (som för övrigt föreställer en äldre jägare som dricker termoskaffe och äter korvmacka i en eka i en vasskant) syftar tillsammans med texten till att enkelt  illustrera följande stycke:


Respektera andras jakt
Vad som gör den svenska jakten så fantastisk är det breda utbudet av jaktformer, de många viltslagen och den skiftande naturen. Ingen har möjlighet att syssla med alla former av svensk jakt. Oftast ägnar vi oss åt den jakt och de viltslag vi har i närområdet, men många vill också uppleva något annat. Till exempel åker åtskilliga sydsvenskar årligen till fjällen för att jaga ripa och många norrlandsjägare drar söderut för att uppleva vildsvinsjakt.
Ju fler jakter man provar på, desto mer uppenbart blir det att all jakt har sin speciella tjusning. Ingen jaktform är sämre eller bättre än någon annan. Räv kan exempelvis jagas under klingande stövardrev i snöig vinterskog, men också på åtel eller med hjälp av lockpipa eller grythund. Och fasaner kan skjutas på klappjakt eller med hjälp av en väldresserad fågelhund. Det ena är inte finare eller bättre än det andra. Bedrivs jakten på ett etiskt invändningsfritt sätt, följer lagar och förordningar och inte överutnyttjar de lokala viltpopulationerna, finns ingen anledning att rynka på näsan. Visst, vi ska gynna och slå vakt om vår lokala jaktkultur, men det betyder inte att vi måste vara kritiska till hur jakt bedrivs av andra i vår omgivning eller i andra delar av landet.
Jägarkåren har kritiker bland folk och organisationer som vet väldigt lite om hur jakt verkligen bedrivs och som inte tycks kunna förstå att rätt bedriven jakt inte är ett hot mot vare sig enskilda arter eller naturen som helhet, utan bevisligen är en positiv faktor i förvaltningen av vårt naturarv. Står vi inte eniga och försvarar hela den svenska jakten, utan bara slåss för vår egen lilla intressesfär och kanske samtidigt kritiserar den jakt andra sysslar med, gynnar vi bara våra motståndare. Eniga vi stå, söndrade vi falla.
Så när man har helheten faller ornitologens utvikning, som självklart baseras på det korta muntliga referat journalisten Tomas Lindberg försett honom med:
– Det här låter inte bra. Det låter som en uppmaning till folk att hålla tyst om de upptäcker missförhållanden. Man kanske vet att någon illegalt skjutit ett rovdjur eller något annat som inte är schysst,
Det hade nästan jag också kunna säga utifrån det som ornitologen antagligen hade att ta ställning till.  Detta visar två viktiga saker.
  1. För det första hur enkelt det är att en nyhet vinklas.
  2. Hur viktigt det är för journalistikens trovärdighet att båda sidor kommer till tals.
Ett enkelt telefonsamtal till Sten Christoffersson som skrivit boken hade räckt. Men det är klart. Då hade inte journalisten kunnat leverera en liten artikel eftersom hela artikeluppslaget fallit samman som ett korthus.

Sten Christoffersson låter via e-post meddela:
Tack för att du tar upp detta. Viktigt för mig. Snacka om att Lindberg läser Jägarskolan som fan läser Bibeln. Man KAN helt enkelt inte på allvar tro som han att det är en uppmaning att tiga om jaktbrott osv. Och om det hade varit något viktigt, hade jag då skrivit det i en bildtext i boken? Snacka om ohederlig journalistik!
Tillägg 22/1: Hade missat att Jägareförbundet gjort en pudel. De drar in texten... Hur de nu tänkt att det skall gå till, ta bort upplagan? Skriva ut ett ark att klistra in som alternativ? Jag tycker personligen inte att den var speciellt problematisk om man nu inte väljer att läsa den som fan läser bibeln. Men då kan man göra något av i princip alla texter:
Formuleringen Svenska jägareförbundetskursbok för jägarexamen, som uppmanar jaktelever att avstå från intern kritik och uppmanar dem att bilda en enad front när jägarnas livsintresse angrips, ska strykas ur kursboken. Det säger Ulf Sterler utbildningsansvarig på Svenska jägareförbundet.

– Formuleringarna är inte bra utan vi får se över det och ändra det helt enkelt, säger han.
Men texten är ändå faktagranskad av dig och andra experter. Varför har ni släppt igenom det här?
Det är klart att det blir missar i en sådan här stor produktion och det ber vi om ursäkt för, säger Ulf Sterler.
Så här tar du fram rödpennan?
– Ja det gör jag
Skall man vara petig så är ju jaktelev något helt annat. Lite som när jag var arbetslös och de på arbetsförmedlingen ville skriva att jag jobbat som forskarassistent när jag efter disputation varit projektanställd som biträdande forskare. Två helt olika saker i den akademiska världen. På samma sätt som att jaktelev och jägarskolestuderande är två helt olika saker. 

Svensk Jakt skriver om det hela HÄR, där finns även bilder på sidan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar