Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

söndag 15 december 2013

Hur inverkar detta på knivlagens tillämpning?

Läste i jaktournalen en intressant artikel (jag citerar den eftersom artiklar på JJ arkiveras bakom lösenord efter 30 dagar):
Det var i februari förra året som 70-årige Vincent Kvarnerud var på väg för att reparera en skogsmaskin som gått sönder.
I dörrfacket på sin Volvo S80 hade han två knivar och en elmejsel som han skulle använda vid reparationen av skogsmaskinen.
När han kom in på en 70-sträcka blev han stoppad av polisen som menade att han kört för fort. När Vincent öppnade bildörren fick polismannen se knivarna och anmälde honom för brott mot knivlagen.
I Skaraborgs tingsrätt dömdes han till dagsböter för hastighetsöverträdelsen samt brott mot knivlagen. Domen överklagades till Göta hovrätt och idag kom domen som innebär att även hovrätten anser att det är ett brott att ha en kniv i dörrfacket på bilen.
Så här skriver hovrätten: ”Genom vittnesmål i förening med övrig utredning finner hovrätten alltså utrett att Vincent Kvarnerud vid det med åtalet avsedda tillfället haft två knivar, väl synliga, i dörrfacket på dörren vid bilens förarplats. Enligt hovrättens mening har det inte varit befogat att sålunda inneha knivarna.”
Domen innebär att mängder av jägare, friluftsmänniskor, hantverkare och andra som har för vana att alltid ha en kniv till hands i bilen i ett slag förvandlats till brottslingar.
När Jaktjournalen får tag på Vincent Kvarnerud  i bilen och berättar om Göta Hovrättsdomen skrattar han gott och länge.
-Domen innebär ju att det i princip är omöjligt att ha en kniv inne i bilen. Allt ställs ju på sin spets. Det verkar som om domstolarna agerar för att försöka få en lagändring eller i alla fall en annan tolkning av lagen, säger han skrattande och tillägger.
-Jag hoppas att dom inte stoppar mig nu för nu har jag nog 20 knivar i bilen för jag har varit och styckat kött.
Detta är lite oroväckande, hittills har det varit viktigt att utröna uppsåt innan knivlagen tillämpas, men om det inte finns en massa omständigheter vid ingripandet som vi inte känner till så innebär en hovrättsdom ett rejält kliv mot en ny tillämpning av lagen i fråga (prejudikat). 

I kommentarerna på lagen.nu står det angående uppsåt att om:
avsikten är att använda det som vapen vid brott men även om avsikten är att man ska känna sig trygg
Så är det ett brott. För övrigt är nyckeltermen i sammanhanget allmän plats.

3 kommentarer:

  1. Även en mejsel kan ju falla under knivlagen. Jag tycker nog att så de har tillämpat lagen här är inte så lagstiftaren avsåg då mening var att få bort knivar från gatorna. Just det där med uppsåt att begå brott saknas ju. Vet inte om det är möjligt men tycker att högsta domstolen skall pröva fallet då det är ett av få i sitt slag och kommer antagligen bli prejudicerande.

    SvaraRadera
  2. Rent spontant, utan att vare sig ha läst TR:ns eller HovR:ns domar och tagit del av de specifika omständigheterna i fallet, tycker jag att domstolarma verkar ha utvidgat lagens tillämpningsområde lite väl långt. Utgångspunkten för bedömningen i fallet är 1 § Knivlagen, som uppställer ett generellt förbud mot att ha knivar på allmän plats.

    I 2 st anges dock att denna bestämmelse inte gäller om ”om föremålet enligt särskilda föreskrifter ingår i utrustning för viss tjänst eller visst uppdrag eller om innehavet annars med hänsyn till föremålets art, innehavarens behov och övriga omständigheter är att anse som befogat.”

    Vad undantaget närmre tar sikte på framgår av lagens förarbeten (prop. 1989/90:129) På s. 12 framgår vad lagen syftar till ”[f]örbudet kommer också att omfatta alla former av innehav för vilka det inte finns något godtagbart skäl, exempelvis knivar som bärs i självförsvarssyfte. […] Utanför förbudet faller däremot ett sådant innehav av kniv som framstår som rimligt och naturligt i samhället. Som exempel kan nämnas en hantverkare som bär med sig sina arbetsredskap eller en person som annars bär med sig en kniv på väg till eller från ett arbete där kniven behövs. Att jägare, scouter eller annat friluftsfolk har med sig kniv måste givetvis också godtas från straffrättslig synpunkt.

    Vidare anges att lagen syftar till att förbjuda knivinnehav som: ”typiskt sett” leder till en ökad risk för att komma till användning vid våld. På samma sida anges också uttryckligen att: ”[ö]ver huvud taget bör knivförbudet tillämpas med förnuft och generositet, så att det inte med fog kan uppfattas som ett otillbörligt ingrepp i den personliga sfären.

    Mot bakgrund av dessa uttalanden framstår domstolarnas tillämpning utav lagen, som anmärkningsvärd. I fallet rörde det ju sig om ett klockrent fall där mannen hade behov av knivar i sitt arbete; i det specifika faller reparation av en skogsmaskin. Vidare synes polisen uppenbarligen inte följt utredarens råd om att tillämpa lagen med förnuft och generositet...

    På sidan 20 anges att: ”behovet är i dessa fall avsett att hänföra sig till i första hand arbete eller friluftsliv. Det saknar här betydelse om ett arbete utförs yrkesmässigt eller privat. Innehav av knivar och liknande föremål måste också i stor utsträckning anses befogat i samband med t.ex. jakt, fiske, sport, idrott och camping. Det bör vara tillräckligt att det framstår som naturligt att personen bär med sig föremålet med hänsyn till något arbete eller friluftsliv som han är, har varit eller kommer att bli engagerad i. Som exempel kan nämnas en hantverkare som under en hel arbetsdag bär med sig knivar och andra arbetsredskap som han vet kommer att behövas i arbetet. Det måste dock krävas att kniven eller redskapet till sin typ behövs för det arbete eller det friluftsliv som är aktuellt i det särskilda fallet.”

    Ovan nämnda reser ännu fler frågetecken om hur domstolarna har resonerat och kommit fram till att mannens innehav varit olagligt – han snyes ju haft all rätt på sin sida! Observera särskilt avsnittet att det framstår som naturligt” att personen är, har varit eller kommer att använda sig av kniven i sitt arbete" (oavsett om detta alltså är av privat eller yrkesmässig art) eller vid friluftsliv.

    Baserat på tillgängliga uppgifter framstår alltså domstolarnas rättstillämpning såsom nästintill lagstridig. Med detta sagt borde den enda rimliga förklaringen till denna utgång vara att domstolarna måste ha funnit någon ”försvårande omständighet” i det konkreta fallet. För att kunna dra mer ingående slutsatser krävs följaktligen en analys av domarna.

    Som prejudikat torde dock domen ha litet värde – hur skulle samhället se ut om hantverkare m.fl. inte tilläts att ha med sig knivar vid utförandet av byggnadsarbeten? För att en ändring i en sådan skärpande riktning ska kunna ske borde krävas att lagstiftningen görs om. I rent klarläggande syfte är det därför varit önskvärt att HD tar upp fallet för prövning.

    Jägare och Jur. stud.

    SvaraRadera
  3. Jag anser att det är ett måste att ha en kniv lätt tillgänglig i bilen, vid en viltolycka tex eller en vanlig olycka är en vanlig morakniv ett värdefullt hjälpmedel, eller om man vill öppna en förpackning med något.

    SvaraRadera