Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

måndag 16 december 2013

Årets julkaffe - lemmel-kaffe!

Det kom ett provpaket på posten. Ett paket kokkaffe från det lilla rosteriet lemmel-kaffe. Innan jag skriver var jag tyckte om kaffet kanske jag skall förklara min kaffesmak.

Jag började dricka kaffe i högstadiet. På ett sommarjobb där kaffe var det enda som var gratis i fikarummet.... Till att börja med hade jag socker i, men det övergav jag snabbt. Hemifrån har jag ingen kaffekultur att falla tillbaka på. Mina föräldrar är praktiska 40-talister som tycker att pulverkaffe är guds gåva till mänskligheten. De skulle inte förstå en god kopp java ens om den hoppade upp och bet dem i rumpan...

Kaffe fick jag med andra ord lära mig på egen hand. Och när jag väl som 20-årign flyttat hemifrån till Göteborg gick det fort att hitta min smak. Det var mörkrost som gällde. Innan espressokafeerna började poppa upp som maskrosor ur asfalten så höll jag mig till ett kafé som serverade koppbryggt kaffe av nyrostade Zoegasbönor. Skånerost var det jag fastnade för. Och när kaffe skall lagas i stor mängd så är det Zoegas jag håller mig till. Nu för tiden oftast Hazienda, då den är fair-trade vilket är ganska viktigt i den annars ganska fula kaffe-branschen.

Till skogs har jag oftast med en termos med antingen presskaffe (Zoegas prezzo) eller någon espressodryck. Antingen en riktigt liten termos med ren espresso eller en halvstor termos med caffe latte.Ibland har jag haft med mig Zoegas prezzo och kokat på plats, men den är lite för finmald för att vara optimal även om det är en bra rostning.

Det är med den bakgrunden som mina åsikter om lemmel-kaffe skall ses. lemmel-kaffe har bara en rostning och en malning. Det består av mörkrostade Arabicabönor och kaffet är malt för att kokas. På förpackningen hänger en liten påse kaffesalt.
Hur som helst. Igår var det dags att prova. Jag hade ett pass på en kulle invid en väg. Regnet öste ner och där fanns inget torn att sitta i. Alltså ställde jag mig under en gran för att få lite skydd. Allt var blött, så att få igång elden var inte det lättaste men det gick. Precis när den fått fäste i kvistar och kottar blev det upptag i skogen precis SV om mitt pass. Kanske 300 m bort fick den unga gråhunden till ett kort ståndskall på en älg. Jag var tvungen att splittra uppmärksamheten mellan jakt och eld. Men till slut hade jag hällt först vatten sedan kaffe i den gamla kannan. Då kunde jag rikta hela min uppmärksamhet mot ljudet av hundskall som sakta försvann i fjärran. Ett gångstånd avlägsnade sig.
Efter en stunds lyssnande i regnet kände jag en distinkt kaffedoft komma krypande. En riktigt aromatisk doft som blandade sig med röken från det fuktiga bränslet.

Jag tog några steg tillbaka och plockade fram min kåsa ur ryggan. Hällde upp den första koppen lemmel-kaffe och förde den mot munnen. Höll den stilla under näsan och drog in ett djupt andetag. Aromen var förträfflig och jag läppjade kaffet. Första munfullen var så varm att jag inte hann känna någon smak, men efter att ha blåst lite gick det bättre. Ett distinkt fylligt mörkrost. Nästan ingen syra eller beska. Kort och gott, ett mycket finsmakande kaffe.

Beroende på jaktform så är det absolut ett kaffe som kommer att få följa med ut igen. Det blir tveklöst vad jag tar med mig till fjälls i vår och sommar på de planerade turerna. Och vem vet, kanske blir det ett äkta kaffekok när min familj firar jul hemma hos mina föräldrar!

Är du nyfiken på att prova lemmel-kaffe? Här kan du beställa via postorder. Här hittar du en återförsäljare nära dig.

Inte sova bara kaffe!

1 kommentar:

  1. Fina bilder och på din beskrivning lät det som ett jättegott kaffe :D

    SvaraRadera