Men det finns motkrafter. Krafter som strävar efter att värna detta jaktliga kulturarv. T.ex. i form av en namninsamling. Såhär presenteras den:
Våra nordiska jaktkulturella traditioner gällande jakt med löshund ifrågasätts allt mer av olika mindre svenska föreningar som framförallt har som mål att värna varg.HÄR hittar ni namninsamlingen.
Vissa av dessa föreningar har också ett uttalat mål om att man vill förbjuda jakt med löshund.
Vår nordiska jakt med löshund har mycket gamla anor och våra framavlade fina drivande, ställande, stående och skällande jakthundsraser är mycket väl värda att bevara och kämpa för.
Ett förbud mot jakt med löshund skulle också få katastrofala följder för vilt som skadas i exempelvis trafiken. Jägarkårens ideella och samhällsnyttiga arbetsinsatser med att förkorta viltets lidande skulle kraftigt försämras om vi inte hade tillgång väl tränade eftersökshundar.
Vid eftersök på bland annat älg och vildsvin används hundar som många gånger måste kunna släppas lösa för att de ska kunna gå ifatt skadat vilt som lider i skogen.
Skriv på om du vill att vi ska bevara jakt med löshund!
Jag har skrivit på, men jag är förvånad över hur mycket de sk naturvårdande föreningarna har att säga till om.
SvaraRaderaNSF som en gång i tiden gjorde mycket för Sveriges natur och för det mesta stod på jägarnas sida, har tydligen blivit en förening för de som bor och vistas i staden och vill betrakta naturen och landsbygden, inte leva i den.