Hair of the dog, det amerikanska uttrycket för återställare har inget med saken att göra. Eller kanske. Igårkväll var det cykelfest i bygden, vi var inte med. Men det var nog en och annan som kanske skulle behöva en återställare idag. Hur som helst, själv var jag uppe med tuppen. Ja faktiskt, han började gala när jag tände i hallen. Klockan var ställd på 05.00 så det hade börjat ljusna. Tanken var att åka till ett nyslaget sädesfält och jaga räv.
Det var fuktigt av dagg överallt och dimman låg i stråk över gärdet när jag parkerade bilen. Smög över en vallodling och fram till muren som gränsar till det nyslagna sädesfältet. Kikarspanade. Och DÄR! Inte mer än 40 m bort, på väg mot mig utefter muren kom Mikkel.
Försiktigt satte jag mig på huk. Förde ner bössan från axeln. Mikkel anade något,stannade till ett par gånger och tittade åt mitt håll. Jag fann den röda kroppen i siktet. Lät kulan gå.
Räven hoppade högt med krum rygg och styv svans. Satte sedan av över fältet. Jag släppte iväg en kula till. Sedan försvann räven ner i diket på andra sidan gärdet.
Avvaktade innan jag hämtade Missan. Vi spårade, först bakspårade hon räven hundra meter innan hon tog sig an spåret ordentligt. Hittade skottplatsen. Där fanns gott om hår:
Och en sork:
Nåväl. Räven hade tagit stora språng över gärdet. Missanhade därför svårt att följa spåret så jag valde att gå runt gärdet och ner utefter den långsida där jag såg räven smita ut. Och mycket riktigt en bit ner reagerade Missan igen och ledde mig över ett dike och upp på nästa gärde. Vidare över det och till kanten av en bäck. Där nere i bäcken flöt den döda räven.
Den flöt lite illa till så jag nådden den inte. Vattnet var allt för fullt med alger så jag drog mig för att låta Missan hämta räven. Hade ingen lust att ta hem en hund som badat i äckelvatten i bilen för att behöva duscha henne hemma så jag lät räven ligga.
Kanske var det fel beslut, är fortfarande lite betänksam över det. Hur som helst kändes det skönt att hitta den, och det skulle jag aldrig gjort utan Missan. Frågan är om jag ens skulle hittat skottplatsen i stybben som ju höll nästan rävfärg!
Säsongens andra?
SvaraRaderaTredje om man räknar med en valp på skyddsjakt i juli.
RaderaGrattis!
SvaraRaderaTack för supporten, nä bloggandet får ju inte bli ett krav.
Vad tror du det var för djur som var o traskade i vassen (läs i senaste under bilden från gölen)
Nä det gick inte. Eftersom det är en göl så är det inga strandkanter utan bara typ mossa. Jag stod ändå med mina skor långt ute i det blöta...det bara gungade o osäker grund.
SvaraRaderaDet var kanske 3 m ut från kanten på ca 20 m håll. Jag hörde tydligt trampet i vattnet och hur det lät när våra hundar stoppar nosen i vattnet o bubblor kommer. Vassen vajade lite när den gick. Jag försökte komma närmare men den stod nog stilla då och det gick inte att se alls. Det var svårt att se spår. Vilket djur doppar nosen i vattnet? Kan kanske bara vara räv.