Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

torsdag 29 augusti 2013

EU på rätt väg i vargfrågan?

Den som följer vargfrågan internationellt ser snabbt att ökande vargstammar över hela Europa skapar allt fler konflikter. I EUs art och habitatdirektiv kan man läsa:
Eftersom huvudsyftet med detta direktiv är att främja att den biologiska mångfalden bibehålls med beaktande av ekonomiska, sociala, kulturella och regionala behov, bidrar direktivet till det övergripande målet, som är en hållbar utveckling. För att upprätthålla den biologiska mångfalden kan det i vissa fall vara nödvändigt att upprätthålla eller till och med främja mänsklig verksamhet.
 Det är alltså inte så konstigt att EU-kommissionen, i ljuset av allt fler konfliktsituationer mellan varg och människa, antyder att man börjar prioritera om. I Svensk Jakt kan man nu läsa:
Andras Demeter från EU-kommissionen gav ett oväntat besked vid den pågående kongressen för International Union of Game Biologists i Bryssel, under en workshop om förvaltningen av stora rovdjur som hölls på onsdagen.
Beskedet var att kommissionen inte längre ser ekologisk bärkraft som det viktiga inom rovdjursförvaltningen, utan kommer framöver koncentrera sig på ”social bärkraft”. Mer fokus kommer att läggas på ”human dimensions” och att ta hänsyn till attityder från olika intressegrupper.
Det låter alltså som att EU-kommissionen är på rätt väg i frågan om att förvalta vargen, ett rovdjur som internationellt sett inte är hotat. Vargen bedöms globalt sett i IUCNs rödlistning som "least concern", dvs:
Lowest risk. Does not qualify for a higher risk category. Widespread and abundant taxa are included in this category.
Så att EU-kommissionen pratar maktspråk med Sverige för att man arbetar för lokal förankring och en genetiskt sund vargstam känns väldigt väldigt knepigt. Väger man in EU-kommissionens kursändring (om den realiseras i praktiken) så har jag svårt att se att Sverige skall kunna fällas för sin vargjakt. Å andra sidan, det har hänt betydligt konstigare saker.

För övrigt kan jag med glädje meddela att det syns livstecken från professor emeritus Dag Lindholm, jag citerar inledningen:
En metapopulation är summan av vargstammar som upprätthåller genetisk kontakt.  Den skandinaviska vargstammen har tillräcklig genetisk kontakt med andra vargstammar för att vara en del av en större metapopulation, frågan är hur stor denna är. Denna verkar större än vad som förmodats i det expertutlåtande som gav underlag till rovdjursutredningens förslag till gynnsam bevarandestatus.
Den Skandinaviska vargstammen är en del av en metapopulation som troligen är större än tusen vargar. Detta är vad som behövs för att bevara mer än 95 % av den genetiska variationen meta-populationen har för närvarande även om det inte funnes någon migration till metapopulationen,. Alltså behöver metapopulationen inte  vare större än 1000 för att uppfylla kriterier som formulerats av bla Ryman.  I formell betydelse uppfylls därmed det standardkriterium för den skandinaviska vargstammen  som föreslagits och beräknats av Laikre och Ryman 2009), som Naturvårdsverkets expertmöte 26/4 funnit olämpligt att applicera på den skandinaviska stamman isolerat.
 Han använder alltså Laikre och Rymans egna kriterier för att argumentera för att vargstammen är tillräckligt stor. Hela blogposten/artikeln avslutas med följande visdom:
Den skandinaviska vargstammen blir en viktigare del av den internationella metapopualtionen ju större heterozygoti den har. Därför är det viktigt att minska inaveln och öka den genetiska variationen snabbt. Detta är lättare ju mindre populationen är. Därför är det viktigare att populationen hålls liten i början. Fri tillväxt mot höga antal i dagsläget är förkastligt. Ett par hundra innebär ett tillräckligt ansvarstagande även för den mycket avlägsna framtiden. Att fortsätta att satsa mycket stora resurser och uppmärksamhet på vargen innebär mindre uppmärsamhet på andra problem. Att låta en ekologisk komponent tillväxa okontrollerat exponentiellt under 30 år på ett relativt litet område kanske orsakar mer problem än det löser och kan inte kallas långsiktigt ansvarstagande för framtiden, snarare ett ekologisk roulette. Det håller optionen öppen att ändra sig senare. Det är adaptiv vargförvaltning, vad man tycks vara eniga om.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar