Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

måndag 17 juni 2013

En vecka som vorsteh ägare

Ja, då har vi haft hemma den korthåriga vorstehtiken Essa i nästan precis en vecka nu. Och det är kanske på sin plats för lite reflektioner kring det hela.

Essa hade tidigare framför allt varit i hundgård tillsammans emd sina kullsyskon, så att komma in och hem till oss och en tokig tyskterrier var nog en stor förändring. Samtidigt tog hon den bra, det har varit extremt lite gnäll. Lite första natten, men då räckte det med att jag stack ner handen till hennes liggplats.

Har man en valp får man torka kiss och plocka bajs. Samtidigt har det inte varit så förskräckligt många olyckor. Essa är tydlig när behoven tränger på och är man bara i närheten så ser man det omedelbart och kan hjälpa henne ut.

Missan har nu fått lite konkurrens om uppmärksamheten. Hon är tydligt reserverad mot Essa, men allt oftare nu så tänder leklusten till och de har riktigt roligt tillsammans. I början var hon rätt morrig, men vi (egentligen ffa min kära hustru, jag är kanske lite för snäll) var som sagt på henne så det inte skulle bli allt för skarpt. Missan är trots allt en riktigt skarp hund när hon sätter den sidan till....

Bilåkning hade Essa aldrig upplevt tidigare. Men vi kör alldeles frö mycket bil så det fick hon vänja sig vid. De första dagarna fick hon åka framme på passagerarsidans golv men nu sitter hon i en hundbur bak. En trygg plats verkar det som eftersom hon brukar rulla ihop sig som en boll och somna direkt när hon hamnar där.

Någon egentlig träning har vi väl inte börjat med ännu. Denna första vecka har mest handlat om socialisering. Essa skall lära sig sitt namn, lära känna oss och känna trygghet. Koppelvana har vi dock tränat, det är ett krav eftersom vi bor vid en landsväg och jag jobbar i stan. Inkallning håller vi på med under så goda och lekfulla former som möjligt. Kanske prioriterar jag fel men jag visslar på henne snarare än säger kom. Eller jag oftast säger jag:
Essa! 
Kom!
Och så kör jag en ihållande visselsignal. Skall nog lägga på armsignal redan nu tror jag för att befästa detta inför kommande fältjakter.

Mat? Jo det är färskfoder från Priima som gäller. Funkar finfint. Skall successivt gå över till det för Missan också, får väl börja med att blanda upp hennes torrfoder med lite sådant ett tag så blir det bara Priima på sikt. Enda nackdelen är att vi har lite för lite frysplats för att kunna köpa fodret i vettig bulk.

Och framtiden?

Jo detta är sista veckan innan semestern börjar. Då hoppas jag att det skall bli tid för daglig träning av olika moment med Essa. Tänkte börja med lite lekfull apport vilken kväll som helst. Skall kolla med grannen som är aktiv i SSRK) om han har ett par duvor eller så som han kan släppa till. Annars får jag försöka skjuta några nötskrikor så fort de blir lovliga. Sedan skall jag försöka komma ihåg att gå med i vorstehklubben också. Kan ju inte vara fel....

2 kommentarer:

  1. Apportfåglar kan du få av mig..mvh

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trevligt att höra!
      Mitt lager gick åt helvete i vintras när "slaskfrysen" dog.
      Vi får höras vid om det framigenom.

      Radera