Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

fredag 10 maj 2013

Remissvar Vapenutredningen SOU 2013:7



Detta inlägg, som är mitt remissvar på SOU 2013:7, sampubliceras med Cornucopia?

Datum 2013-04-27
Diarienummer: ert dnr Ju2013/1055/L4
Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Ert dnr Ju2013/1055/L4. Remiss om vapenutredningens slutbetänkande Skärpningar i vapenlagstiftningen SOU 2013:7

Nedan följer några synpunkter jag har på utredningen SOU 2013:7 Skärpningar i vapenlagstiftningen.

Inledning

De föreslagna lagskärpningarna ter sig som en meningslös inskränkning av enskildas möjlighet att utöva skytte som hobby, en skärpning som kommer att ha föga effekt på kriminellas tillgång till skjutvapen samt skjutvapens nyttjande i samband med dödligt våld. Lagskärpningarna är ett spel för gallerierna och missar viktiga möjligheter som skulle öka den allmänna säkerheten. Förslagen bör i de flesta fall avvisas och ersättas med lagförändringsförslag som ger reell effekt utan att ”döda” flera sportskyttegrenar. Det reella problemet är illegala vapen, inte legalt innehavda vapen då all tillgänglig statistik visar att dessa är tämligen ointressanta för kriminella.

Skärpning av straffsatser

Att skärpa straffsatserna för vapenbrott är ett bra förslag, vad gäller detta har jag inget att erinra.

Prövning av föreningar för jakt och målskytte

Om ett system för prövning och auktorisering av föreningar för jakt och målskytte införs är det av yttersta vikt att det blir ett system som är enkelt, rättssäkert och genomsiktligt. Allt för stort regionalt godtycke finns redan idag i fråga om tillämpning av vapenlagstiftningen.
Utredningen missar att föreningar för jakt och målskytte idag saknar möjlighet att bakgrundskontrollera medlemmars lämplighet när intyg om skjutskicklighet och tävlingsaktivitet utfärdas. Kanske borde intyg om skjutskicklighet och tävlingsaktivitet snarare ersättas av ett allmänt omdöme samt träningsaktivitet? Träningsaktiviteten måste ju ses som viktigare än tävlingsaktiviteten, delar av sportskyttet måste vara unikt i detta att det krävs tävlande för att kunna utöva sporten med egna redskap!

Enskildas behov av målskjutningsvapen

Det är rimligt att en som söker vapenlicens har ett berättigat behov, men att ställa allt för höga krav på skjutskicklighet och tävlingsaktivitet är kontraproduktivt då innehav av vapen är en förutsättning för att på ett effektivt sätt kunna förbättra sin skjutskicklighet. Att även fortsättningsvis bygga in ett moment 22 i systemet skapar misstro mot rättsväsendet. Viktigare är tveklöst att ställa krav på den sökande utifrån andra aspekter. Personlig lämplighet, omdöme, psykisk stabilitet och rent belastningsregister (avseende relevanta förseelser så som våld, narkotika etc)  är viktigare än skjutskicklighet! (jfr avslutande ord punkt 2 och 3 nedan)

Behov av helautomatiska skjutvapen

Redan idag är det så svårt att få tillstånd för helautomatiska vapen att de ytterligare restriktioner som föreslås i utredningen, utöver de som jag nämner i avslutningen, förefaller totalt verkningslösa vad gäller att minska kriminellas tillgång till helautomatiska vapen. Förslaget som ges kring återtagande av givna licenser förefaller dessutom juridiskt ogenomförbart eller åtminstone rättsmässigt tveksamt vilket försöken att retroaktivt dra in givna licenser på ”Ruger mini 14” nyligen visat.

Förutsättning för innehav av halvautomatiska skjutvapen

Under förutsättning att bakgrunds och lämplighetskontroll av sökande utökas (se nedan, avslutande ord punkt 2) finns ingen rationell anledning att genomföra vapenutredningens förslag.

Vapenmagasin och andra vapendelar

Att man endast får inneha vapenmagasin som passar de vapen man har licens för är med viss tvekan ett acceptabelt  förslag, det är i linje med reglerna för ammunition och därför logiskt. Att införa begränsningar i magasinskapacitet utöver de som redan är specificerade i lag/förordning (halvautomatiska hagel- och kulvapen för jakt samt pumphagelvapen för jakt) är omotiverat.

Avslutande ord – vad utredningen borde lyft fram

Följande punkter är viktigare för den allmänna säkerheten och hade fått betydligt större effekt än de skärpningar av vapenlagen som föreslagits i vapenutredningens slutbetänkande:
1.      Insmuggling av illegala vapen måste stoppas. Den absoluta majoriteten av de vapen som används i illegala sammanhang är insmugglade från annat land, enligt BRÅ är ursprunget Balkan. Om de mellanlagrats i Sverige eller kommer kontinuerligt är irrelevant, det är ytterligare införsel som måste stoppas och det kräver ett ökat gränsskydd och tull, tullens bemanning måste utökas inte minskas som skett under de senaste åren.
2.       Bakgrundskontrollen av de som söker vapenlicens måste öka. Det måste göras bakgrundskontroll mot såväl belastningsregister som SÄPOs register. Kraven kan inte vara lägre för civilt innehav av vapen än för att t.ex. bli soldat eller hemvärnsman.  Sökandes make/maka/sambo skriven på samma bostad bör också bakgrundskontrolleras, att en make/maka till en grov brottsling kan beviljas vapenlicens är naturligtvis tveksamt ur samhälleligt säkerhetshänseende.
3.       Lagen om läkares skyldighet att anmäla till polis när en patient är olämplig att inneha skjutvapen måste tillämpas med självklarhet och inte som idag endast i undantagsfall.
4.       Vapenförvaringen i Sverige är överlag god. Kraven på säkerhetsskåp enligt SS 3492 ger kriminella få möjligheter att komma över vapen vid inbrott, däremot bör det straffbeläggas att förvara nyckel till vapenskåp gömd i samma bostad som vapenskåpet. Nyckel skall förvaras på person eller på annan plats. Detta kommer att förhindra en stor del av de vapenstölder som trots höga krav på förvaring faktiskt genomförs. En möjlighet är att ställa krav på att externt kopplad larmanordning finns för den bostad där vapen förvaras under säkert lås.
5.       Centralisera hela vapenlicenshandläggningen så att regionala skillnader i tillämpning i licensgivning försvinner. Detta ökar rättssäkerheten och minskar risken för misstag (färskt exempel är felaktig licensgivning i några län för Ruger mini 14 efter att detta vapen förbjöds för jakt). Antagligen minskar de genomsnittliga handläggningstiderna på detta sätt. Eventuellt kan licensansökningskostnaden höjas om det behövs för att täcka faktiska kostnader och möjliggöra att tillräckligt många handläggare finns i tjänst för att göra handläggningstiderna rimliga vilket de inte är i dagsläget.

Relaterat: 
Älgflugornas Herre: här, här, här, här, här, här, här, här
Cornucopia: här, här

3 kommentarer:

  1. Bra! Både att du tar dig tid och väl formulerat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Börjar få lite kläm på det där med remisser vid det här laget ;^)
      Skämt å sido, har skrivit en handfull i jobbet genom åren samt ett par personliga i frågor som engagerar mig så för min del känns det helt överkomligt att ge sig i kast med en sådan uppgift. Men jag förstår att många andra drar sig för det....
      Nästa uppgift blir att skriva något om varg till någon av våra större dagstidningar. SvD eller DN vore bäst, men vi får väl se om jag får in den där.

      Radera