Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

onsdag 15 maj 2013

Misstänkt för grovt jaktbrott när renar skyddades!

Det är inte utan att man tycker att rovdjursförvaltningen spårat ur och juridiken missbrukas. Inte minst känns det så efter de senaste dagarnas utveckling i norra Jämtland där en person skadats svårt av björn. Låt oss rekapitulera vad som hänt.

Man har i området haft problem med rovdjur sedan länge, främst björn, som allt för ofta härjar bland renarna.
– Rovdjuren är ett stort problem för oss. Vi har mycket av alla sorters rovdjur här. Lösningen på problemet är att ha en rovdjursnivå som både vi och myndigheterna kan acceptera. Vi måste kunna leva sida vid sida med rovdjuren.
Detta har påtalats för länsstyrelsen:
– Redan i måndags hade björnen gått igenom renflocken och vi var i kontakt med länsstyrelsen och bad om hjälp. Sen såg vi att björnen försvann ner i granskogen och vi trodde den lämnade området.
På tisdagen när bröderna hade tillsyn igen så var björnen tillbaka. Den befann sig mitt bland renarna, enligt Thorbjörn Åhrén.
– Vi såg den uppe på fjället. Björnen jagade renar upp på kalfjället och det var då vi beslutade oss för att ta en paragraf 28, en nödvärnssituation och skjuta den.
§28 innebär alltså att en person på eget initiativ kan skydda sina tamdjur. I detta fall valde man följande taktik:
– Vi får ju inte jaga med skoter och jag stod ungefär fem hundra meter bort. Jag såg att björnen sprang rakt på min bror och jag förstod att det där inte gick bra. Får man inte in ett dödande skott går det inte att hävda sig mot en björn. När jag kom fram stod björnen över min bror. Min första tanke var jag kan inte skjuta när björnen står över honom. Men det löste sig för när björnen upptäckte mig springer den emot mig i stället. Då sköt jag den.
De har alltså problem med björn. De har kontaktat länsstyrelsen. De bestämmer sig för att skydda sina djur. De ställer sig på pass för att göra detta. Det hela slutar i katastrof.
– Det var chockerande. Han skrek av smärta. Jag såg hur huvudsvålen var bortfläkt. Benet var på trekvart. Det som inte får ske skedde. Vi är vana jägare båda två. Jag konstaterade att något gått snett. Förmodligen blev min bror överrumplade, det var en kulle och sikten var dålig. Han såg nog inte björnen och får man inte in ett dödande skott så är man chanslös i en sådan situation.
 Hur skulle de gjort? Skulle de bara avvaktat och hoppats på att björnen skulle tröttna? En sak jag lärde mig på en björnjaktsutbildning  (jfr en björnföreläsning jag hört) är att björnar är predatorer under försäsongen när de bygger upp kroppen igen efter vintervilan. När växtsäsongen tar vid går de successivt över på vegetativ diet för att kolhydratmaxa och bygga fett på sensommaren inför vintervilan.

Björnarnas attacker kommer med andra ord att avta frammåt sommaren. Men hur stora skador skall de acceptera? Hur splittrade skall renhjordarna tillåtas bli? Jag har full förståelse för att de båda bröderna tog saken i egna händer. Eller ja, egna och egna, de var ju i kontakt med länsstyrelsen först.

Med detta i bakhuvudet så känns det lite tveksamt när den lokala miljöåklagaren Åse Schoultz sin vana trogen ämnar utreda händelsen som misstänkt grovt jaktbrott:
Åklagare Åse Schoultz har beslutat att inleda förundersökning för att se om det är ett grovt jaktbrott som begåtts när björnen sköts.
  Detta blir dels stigmatiserande för de inblandade och dels ger det konstiga signaler till samhälle och media. Vi har redan ett stort problem med att man diskuterar tjuvjakt bland annat utifrån just siffror på anmälda jaktbrott, där en lite väl stor andel är enkla att förklara och antingen rör sig om §28 skjutningar eller rena missförstånd där några av mina favoriter är älgskinn som tolkats som vargar, grävlingungar som misstagits för vargvalpar, kastrerade tamkatter som tagits för lodjur - okunskapen hos allmänheten är stor.

Nae. Det är inte utan att jag välkomnar den förändring av jaktlagen som träder i kraft vid halvårsskiftet. En förändring som innebär att länsstyrelsen först gör en bedömning om det är en §28 skjutning eller ej och därefter avgör om det är läge att lämna fallet vidare som en formell misstanke om jaktbrott. Såhär skriver Svensk Jakt om ändringen:
Regeringen har beslutat att ändra paragraf 28 i jaktförordningen, som berör rätten att försvara hundar och andra tamdjur mot rovdjursangrepp. Den som i en sådan situation skjuter björn, varg, järv eller lodjur ska från den 1 juli 2013 anmäla detta till länsstyrelsen – inte till polisen, som nu är fallet.
Vidare:
Den nuvarande ordningen innebär att utredning om eventuellt jaktbrott mer eller mindre per automatik inleds när ett paragraf 28-ärende anmäls. När brottsutredning inleds innebär det att vapen beslagtas, en ordning som under lång tid fått skarp kritik – inte minst från jägarhåll. Dagens beslut innebär att anmälan först ska göras till berörd länsstyrelse. Länsstyrelsen ska sedan göra en bedömning om huruvida ärendet ifråga ska polisanmälas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar