Misshandeln var... Ja vadå?

För ett par veckor sedan skrev jag om en 70-åring som misshandlades med baseballträ vid sin brevlåda. De som gjorde det sa att han skulle sluta uttala sig om varg. Skadorna, brutet näsben, skadat okben och blåslagen rygg låter som typiska misshandelsskador. NU läggs utredningen ner. Skall kika lite på varför.

Till att börja med dök det upp uppgifter om att ett par tänder slagits ur på en av överfallarna. Det borde vara teknisk bevisning så god som någon. Men såhär skriver dalademokraten:

Där påstod den misshandlade Sven Danielsson att han i handgemänget med sina förövare skulle ha slagit ut två tänder på en av dem som misshandlade honom. Och att polisen skulle ha hittat tänderna och att det med fyndets hjälp skulle bli en enkel sak att spåra de som misshandlade Danielsson.

Förundersökningsledaren hos polisen, Christina Lundin, säger så här om tänderna som polisen skulle ha hittat vid brottsplatsundersökningen.

– Det finns inga tänder, i övrigt vill jag inte kommentera utredningen.

För övrigt tog det fem dagar för den överfallne att anmäla det hela. Då hinner mycket försvinna. Om det nu fanns något från början. Historien har börjat osa katt, lite mer från Dalademokraten:

–Rent formellt läggs inte utredningen ned innan journalanteckningarna kommit, men om inget nytt framkommer läggs utredningen ned, säger Tina Lundin.

Att misshandelsfall läggs ner är inget konstigt. Det händer ofta, generellt sett pga bristande spaningsuppslag. När vi anmälde inbrott förra året lades utrednignen ner samma kväll som vi ringde in anmälan. Det kändes kymigt. Men sedan dök godset upp i en tjuvgömma ett par dagar senare... Nåja. Vidare säger polisen följande om misshandeln i Dalarna:

–Detta är ett mycket komplext och svårt ärende. Mannens berättelse som beskriver hur tre maskerade personer slagit ned honom vid en viss plats vid en viss tidpunkt går inte att bevisa. Det finns motstridiga uppgifter och det går inte att styrka målsägandes version av händelsen.

Fortsätter till bevisläget:

–Inte heller teknisk bevisning, förhör med andra personer eller kameraövervakning från platsen styrker mannens version.

OJ! Läs igen! Kameraövervakning av platsen! Intressant.

Frågan som infinner sig är såklart vad fasen har Sven Danielsson ut av att ljuga om en sådan här sak? Varför skulle han hitta på en sådan story? Varför dröjde han 5 dar med anmälan? Varför påstod han att det fanns tänder från de som överföll honom? Vad var det som egentligen hände? 

Många frågor inga svar.

Hur som helst är djurrättsaktivism som en del av ett mönster med extrema rörelser vilka utifrån olika bevekelsegrunder tar till våld ett reellt problem. Oftast riktar det sig mot djurförsök, pälsfarmer, pälsindustrin och köttindustrin, men det finns gott om sabotage mot jägare och deras utrustning (t.ex. jakttorn) som sker av individer i svansen kring dessa grupperingar. Dessutom är de om inte välorganiserade så åtminstone samordnade. Ecoterrorism är ett ord som används. Så Sven Danielssons historia var var tillräckligt trovärdig för att jag skulle köpa händelsen. Nu får vi nog aldrig reda på vad som egentligen hände.