Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

söndag 5 maj 2013

Det är lätt att vara efterklok (om EU och jakten)

Läser i Jakt och Jägare om ett uttalande av Jägareförbundets ordföranade Björn Sprängare:
– Men problemet är även att vi är beroende av byråkraterna i Bryssel. Jag röstade för medlemskap men hade jag vetat hur det blev skulle det ha blivit ett nej, sa Björn Sprängare
Som av en slump fick jag två kassar med gamla jakttidningar av min kompis Heikki. i Svensk Jakt nr 3 1991 ramlade jag av en slump på en passande  artikel om den kommande EG-omröstningen signerad Sten Christoffersson, jag återger några stycken:
....Sverige blir rimligtvis en liten nordlig utpost i EG-imperiet och får inte särskilt mycket att säga till om....
Mycket klarsynt, det är extremt uppenbart.
...I samband med Storbritanniens anslutning till EG ändrades flera jakttider och såväl skogs- som klippduvan försvann från jakttidtabellen. Klippduvan är den vanligaste duvarten i stora delar av Skottland och definitivt inte hotad där. Men, som en brittisk vän sa till mig: "Den är tydligen hotad där nere på kontinenten, så vi tvingas sluta skjuta dem i Skottland."
Känns det igen? 
Vad kan då ett litet land som Sverige räkna med att få för inflytande? Sannolikt får vi ta förväl av ringduvejakten om vi går med i EG. Dessutom får man befara fridlysning av kråk- och måsfåglar under stora delar av året, och vinka adjö till sommarens morkullejakt.
Vi får förvisso jaga ringduva men artdirektivet som EU håller hårt i har fått väck såväl korp som sommarjakt på morkulla ur vår jakttidtabell.
Visst kan vi sprattla emot så gott det går. Irländarna försökte men fick ge efter.
Men de kör visst "the italian way" verkar det som:
"Vi brassar på ändå och gör luften över Irland till en säkrare plats" säger den sorglöse irländske jägaren.
Slutorden är i sanningen vad politikerna hade behövt göra vid inträdet:
Det finns bara ett sätt att undvika att svenska jägare hamnar i samma situation. Före en EG-anslutning skall vi garanteras att även i fortsättningen få bestämma hur, var och när vi får jaga, utan inblandning av centraleuropeiska byråkrater utan insikt om vårt lands speciella förhållanden.
Jag önskar att man hade gjort så. Som det är idag är det katastrof!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar