Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

söndag 17 februari 2013

Sätta spets på tillvaron...

Idag skulle jag locka räv ett par timmar när lillkillen var på kalas. Jag började med ett pass som kändes bra. Såg inte ett smack. Kanske är jag ute fel tid på säsongen, jag har sett löpblod i flera rävlöpor senaste dagarna så antagligen har de något annat som upptar deras sinnen....

Jag bestämde mig för ett nytt pass. Körde dit, parkerade och Började smyga de 350 metrarna jag behövde förflytta mig. Men efter ett par hundra meter såg jag en rörelse mellan träden åt ett annat håll. Plockade upp kikaren. Och javisst. Där gick två dovhjortar. En spets och en som antagligen är kapital, det var lite svårt att avgöra eftersom han hade basthorn på utväxt!

Jag lade om mina planer och påbörjade en ansmygning. Stannade upp ett par gånger men hade ingen bra vinkel. Till slut fick jag en bra vinkel. Då var det bara att vänta på att hjorten skulle vinkla upp. Det gjorde han och började gå snett bortåt.

Jag tvekade bråkdelen av en sekund innan jag förde 6,5-an till axeln. Jag fann hjortens bog i kikarsiktet, som var inställt på 16x förstoring. Avståndet kändes inte så farligt så jag lät kulan gå.

Hjorten svajade till. Tog ett par steg bakom en ek. Kom fram på andra sidan. Böjde huvudet kraftigt bakåt och föll omkull. Sedan syntes bara fyra sprattlande ben.

Jag gick och hämtade Missan, hon fann genast hjorten som var stendöd. Väl framme insåg jag att avståndet var mellan 130 och 150 meter, klart mer än jag trodde. Det är lätt att missbedömma avståndet när man har hög förstoring på kikaren, det är ett som är säkert. Kulan hade gått in genom ett av de lägsta revbenen och in i brösthålan. Där blev den kvar och slog sönder både lungor och hjärta.

När den var urtagen tog jag hem den och hängde den i ladugården. Den får hänga med pälsen på för att inte kylas ner allt för fort. Antar att styckningen blir om sisådär 12-15 dagar beroende på om vi får blidväder eller ej....




4 kommentarer:

  1. Grattis! Va kul och ha dov på marken. Det har ju inte vi här men hade varit kul nu när rådjursjakten är slut för oss.
    Har läst ifatt dina inlägg för jag har varit jätteförskyld i flera dagar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är jättekul att vi nu har en dovstam tillräckligt stor för försiktig avskjutning. Och att det ger en månads pürchmöjlighet är inte heller fel. Det är helt annorlunda att pürcha i februari jämfört med augusti!

      Hur som helst, är rätt stel i kroppen efter att ha släpat ur hjorten ur skogen på egen hand. Den väger in på i vart fall 40 kg.

      Radera
  2. Vilken lyckad jaktdag, grattis :))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar!
      Bara för att det inte blir som man först tänkt behöver det inte bli dåligt ;-)

      Radera