Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

måndag 18 februari 2013

En känsla av oro

Det är inte utan en känsla av oro som jag går ut till fåren varje morgon. Åter rör det sig strövargar i mina trakter. Det har setts varg lite nu och då de senaste åren. Jag tror det var fyra år sedan som vargen tog lamm i två av grannsocknar. Då kommer känslan av oro krypande.

Nu kanske någon tycker att jag borde rovdjurssäkra mina hagar. Men det tänker jag inte göra. För det första är sådana stängsel i princip verkningslösa vintertid då tjälad mark är för torr för att jorda elen tillräckligt väl. För det andra är min mark lång och smal. Den passeras av många viltväxlar. Om jag satte rovdjursstängsel så skulle jag leda ner en hel del vilt till den periodvis hårt trafikerade landsvägen som passerar vår gård. Jag vill inte ha viltolyckor på mitt samvete. Och då tänker jag faktiskt framför allt på risken för människorna i bilarna. Om jag däremot visste att mina medmänniskor skulle sakta ner och köra i lagstadgad hastighet förbi min gård så skulle jag kanske tänka om.

2 kommentarer:

  1. jag funderar på detta problem som många fårägare har. Får är lagom stort och totalt ofarligt för alla våra rovdjur i Sverige, inte bara varg utan även lo. Man stängslar in dem med entt patetiskt stängsel för alla utom för fåren så i praktiken är det ju mongolisk buffe för alla rovdjur - ät så mkt du vill fåren kan inte springa iväg. Det kan ju likställas med jakt i hägn, chanserna ökar avsevärt. Tillbaka till min fundering och det är varför rovdjursäkrar man inte bara en liten del av hagarna där djuren kan vara på natten? Visst man undviker inte alla attacker men man försvårar iaf. jag tackar på förhand för svar då jag inte förstår varför man gör detta som man gjort i alla tider då man haft rovdjur runt knuten. Ingen skulle väl drömma om att låta hönsen gå utan dygnet runt...

    Vänligen P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart man kan göra så, och det görs också i många fall. Det dagliga arbetet ökar iofs något på detta vis då man idag inte är skyldig att kolla till djuren mer än en gång per dag.

      Men det löser fortfarande inte problemet med markens elledande förmåga vid tjäle. Det löser heller inte problemet sommartid när får oftast hålls i större hagar en bra bit från gården.

      Systemet liknar de törnbuskhägnader som getterna stängdes in i när jag arbetade i NV Argentina. Men då var det någon form av ökenvarg som man försökte skydda getterna mot.

      Radera