En historikers analys av USAs vapenlobby

I dagarna gav den amerikanska historikern Carol Emberton ut en bok om idéströmningar och samhällsutveckling i sydstaterna efter det amerikanska inbördeskriget, den heter “Beyond Redemption: Race, Violence and the American South after the Civil War”. Hennes analysvisar att delar av det som sker idag har sina rötter i utvecklingen i sydstaterna efter inbördeskriget.

Emberton lyfter fram förlusten i kriget och frigivningen av slavar som bakgrunden till hur inställningen till vapen utvecklats i USA. I en intervju på University at Buffalo (state university of New York) beskriver hon det hela med orden:

The debate about gun control in this country is not related to American Revolutionary thought, as gun control opponents often claim, but is grounded in the paranoia experienced by whites over the loss of slaves and their own political domination, a state of mind that arose after the Civil War,

Vidare beskriver hon det hela såhär i intervjun:

“The demand for little or no restriction on gun ownership,” she says, “is related to disillusionment with and fear of the federal government and non-white ‘others,’ which developed in the Reconstruction South, as well as the West and in the country’s growing urban centers.”
“In 1865, 4.5 million slaves were freed.  Whites feared, that the recently-freed slaves would retaliate against them,” says Emberton.
“In 1870, the 15 amendment permitted freedmen to vote and run for office. Since there were many more of them than there were white citizens in certain areas across the South — areas known as the Southern Black Belt – they not only voted, but won local, state and federal offices and formed the majority of some state legislatures,” Emberton says.
“Across the Southern Black Belt, white citizens understood that free black labor would no longer support the economy that had supported their way of life for well over 200 years,” she says, “and in addition, many in the South were policed by black sheriffs, represented by black congressmen, senators and state legislators, and living in areas run by black lieutenant governors, mayors, city councils and so on.”

Slutklämmen är en riktigt tung idehistoriskt motiverad kritik mot hur debatten förs:

“The debate, in some respects is about whether white hegemony should be protected everywhere and in any way by armed citizens, and not about the constitutional intentions of the founders,”

Carol Emberton menar alltså utifrån sin analys av utecklingen i sydstaterna efter inbördeskriget att argumentationen för att behålla the second amendment i USAs konstitution idag har mindre att göra med det ursprungliga syftet än förlorad makt och privilegier i Sydstaterna, förluster som lett till en känsla av att behöva försvara sig inom landet. För tydlighetens skull, försvara sig mot sina tidigare slavar. Detta är en hård analys. Jag kan dock inte utifrån den enkla intervju jag refererat här uttala mig i vilken utsträckning Embertons forskning är en partinlaga i debatten och i vilken utsträckning den står helt på egna ben men genom valet av ämne gör den dagsaktuell. Sådant är alltid svårt med forskning, speciellt amerikansk forskning som i större utsträckning än någon annan stans är beroende av extern finansiering (dvs statsanslagen till forskning är försvinnande små). Hur det än är med den saken så tycker jag att analysen verkar intressant och väl värd att fundera över.

Carol Emberton har disputerat i historia och är assistant professor (motsvarar lektor) vid University at Buffalo.


Not, några ord om situationen för amerikanska forskare: För övrigt kan jag nämna att några amerikanska forskare och doktorander jag arbetade med i Danmark i mitten av 1990-talet berättade att de flesta i den branchen hade anställningar som var avlönade 9 eller 10 månader om året, de sista månaderna (som låg utanför terminstid) förväntades de finansiera via forskningsmedel som de ordnat själva. Detta kan tvinga fram desperata samarbeten med olika finansiärer som får inflytande över forskningens resultat.