Läste i dagens GP att man i Kenya fått tillgång till drönare att använda i kampen mot tjuvskyttar. En kamp som liknar ett småskaligt krig. I
DN kan man läsa samma nyhetstelegram (från TT), där står:
Ett av Kenyas djurreservat planerar att låta ett
obemannat flygplan, en så kallade drönare, övervaka parken i jakt på
tjuvskyttar. I den stora parken Ol Pejeta finns fyra av världens sju
levande nordliga vita noshörningar.
Djuren är mycket åtråvärda för tjuvjägare som kan få uppemot 80.000 för ett noshörningshorn.
Parken har ännu inte finansierat köpet och hoppas att frivilliga
krafter ska bidra. En drönare kostar omkring 230.000 kronor enligt
representanter för reservatet.
När man googlar på drönare och tjuvjakt hittar man indikationer på att detta är en strategi som börjar bli vanligare. I en 6 månader gammal notis (TT/AFP) i
GP kan man läsa:
Drönare sätts nu in i kampen mot tjuvjägare för att skydda Nepals utrotningshotade tigrar och pansarnoshörningar.
Enligt
nepalesiska WWF har framgångsrika försök gjorts med drönarövervakning i
nationalparken Chitwan i södra Nepal. Drönarplanen är utrustade med
kameror och GPS-utrustning för att hålla ett vakande öga på både djur
och tjuvjägare i parken.
Noshörningarna och tigrarna i norra
Indien och Nepal har blivit allt färre på grund av tjuvjakten och att de
har mindre yta att bo på. Noshörningarna jagas för sina horn, hett
eftertraktade i Kina för sina medicinska egenskaper, medan tigrarna
jagas för både skinn, kött och ben.
Undra just om det hjälper? Hur skiljer man ut rätt mål? Kommer man nöja sig med enkom kameror och GPS eller kommer man att börja köra
NATO-modellen med bestyckade drönare? För problemet med de militärt använda drönarna är att de skördar oerhört
mycket civila offer:
Författarna till studien anklagar regeringen för att vilseleda
allmänheten genom att hävda att drönare är ”kirurgiskt precisa och ett
effektivt verktyg för att göra USA säkrare”. Författarna hänvisar till
obestridliga bevis för att drönarattacker i regi av
underrättelsetjänsten CIA skadar och dödar civila.
Lite senare i samma artikel:
Enligt rapporten, som refererar perioden juni 2004-september 2012,
dödade drönare 2.562-3.325 personder i Pakistan. Av dessa ska 474-881 ha
varit civila, inklusive 176 barn. Enligt rapporten skadades 1.228-1.362
personer under dessa attacker.
Det intressanta med drönare är att de för beslutet att döda ytterligare ett steg längre bort från en ansvarig person. För det är så dödande funkar bäst, skapa avstånd och så lite ansvar som möjligt för själva dödandet. Sociologiprofessorn
Zygmunt Bauman belyser detta på ett mycket intressant sätt i sitt magnum opus
Auschwitz och det moderna samhället, där den bärande tesen är just det att hela utrotningslägerprincipen bara fungerar om man delar upp ansvaret så mycket som möjligt. En person fyller på cyklon b, en annan för in personerna i gaskammaren och en tredje vrider på kranen. En fjärde släpar ut kropparna. Ingen är inblandad i hela dödandet och känner något övergripande ansvar.
Men jag gjorde ju bara....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar