Årets första julbord

I förra veckan var jag på årets första julbord. Julbord är de perfekta tillfällena att lyfta fram vilt till en större allmänhet än vad som vanligen har förmånen att smaka på detta suveräna köttslag. Rökt hjärta, kokt tunga eller viltpaté vore väl inga konstigheter att ordna fram. Eller korvar, rökta stekar, revben och köttbullar. Potentialen finns. Men på årets första julbord, vilket jag åt på Carnegie Kaj i Göteborg, fanns där nästan inget av detta.

Carnegie Kajs julbord var havsbaserat. Där fanns skaldjur (krabbor, havskräftor, blåmusslor, kokta, rökta eller gravade räkor), minst ett dussin sillsorter, ett halvdussin varianter på lax (gravad, kall- och varmrökt, inkokt mm), rökt makrill och rökt hälleflundra. Samt en massa sorters kavjar/rom. Men där fanns inte en enda sjöfågel och absolut inte säl. Såväl havets däggdjur som fåglar hade ju passat mycket bra. Men nu fanns där blott en korv som kallades "viltkorv", vad den innehöll står skrivet i stjärnorna, och där fanns då rakt inget revben och endast en sorts skinka....

Så på ett plan var jag allt rätt besviken, men på ett annat plan så hade jag nog frossat på havskräftor även om där hade funnits rökt säl eller paté på havsfågel...