• Har du och din make diskuterat saken över frukostbordet?Jag har svårt att tro på detta. Av egen erfarenhet vet jag att man diskuterar och resonerar om sitt arbete med sin partner, inte minst om man jobbar med samma/liknande saker!
– Nej, det är ingen idé. Han har gjort sitt jobb och jag gör mitt. Jag jobbar på den vetenskapliga sidan för att få fram ett så bra underlag som möjligt. Vi begär in kunskap från forskarna och använder oss av de senaste rönen. Sedan tillkommer det nya rön som vi lägger till, svarar Eva Thörnelöf.
• Men för en utomstående betraktare ter det sig anmärkningsvärt, att två personer i samma familj får sådant inflytande över hur många vargar Sverige ska ha.
– Det är synd om man inte kan skilja på sak och person. Jag jobbar i min profession och han i sin. Den som känner Lars-Erik vet dessutom att han inte låter sig påverkas av sin hustru, säger Eva Thörnelöf.
tisdag 16 oktober 2012
Vargförvaltningen - ett köksbordsbeslut?
Läser en intressant artikel i Jakt & Jägare. Ofta tycker jag att J&J är lite jobbig och enahanda men med jämna mellanrum får Leif Andersson eller Mikael Moilanen korn på riktigt bra nyheter som de följer upp. Nu är det Moilanen som visar ett intressant samband som i min värld gränsar till jäv men som kanske inte klassas som jäv rent juridiskt. Moilanen konstaterar att rovdjursutredningens ordförande, Lars-Erik Liljelund (som föreslår 450 individer som en lägstanivå för vargantalet i Sverige, en siffra som han på intet sätt förklarar hur han nått fram till) är gift med Eva Thörnelöf. Inget konstigt i att vara gift, men i detta fall är det delikata i ekvationen att Thörnelöf är chef för den avdelning som bestämmer vad GYBS skall vara för vargstammen i Sverige..... Lånar ett stycke ur artikeln:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Man kan diskutera jäv. Det är den som ger ett uppdrag (naturvårdsverket) som avgör om jäv föreligger, men man är skyldig att fästa uppmärksamheten på om det kan föreligga. Jäv bör inte föreligga om det kan medföra privata fördelar/nackdelar, typ högre lön, frikänd för brott eller godkänd tentamen. Men ofta sätts gränsen ganska högt för chansen att man diskuterar sig fram om en sk sakfråga vid köksbordet. T ex disputerade min fru på en avhandling som jag lade mig i lite. Det är uppenbart olämpligt om jag vore examinator eller handledare eller i betygskommitte eller överhuvudtaget uttalade mig formellt och dessutom bör vi i relevanta handlingar fästa uppmärksamhet på det tänkbara jävet, men normalt vetenskapligt samarbete, som reflekteras i resultatet, betraktas inte som fel, men detta lämnas till andra att bedömma. Jag är inte nämnvärt upprörd. Man måste ju också vara praktisk. Jag vet inte heller hur många som kommer att ha inflytande på detta eller hur det kommer att formuleras men det är ju generaldirektören som beslutar.
SvaraRaderaVi är nog eniga i att det hela bör diskuteras och luftas. Problemet är kanske inte om beslutet påverkas över köksbordet eller ej, problemet ligger nog snarast i att vargförvaltningen på detta vis UPPFATTAS som än mer incestuös än den vargstam man är satt att förvalta.
RaderaIntrycket av att det är en mycket liten grupp människor som bestämmer stärks och det är knappast något såväl förespråkare av en stor vargstam som förespråkare av en mycket begränsad vargstam kommer att tveka att använda i sin kritik när Naturvårdsverket väl angett vilken siffra de valt. Jag tror att det förstärker den negativa effekten på folks tilltro till det demokratiska systemet för att haka på en av dina tankegångar.