Döden i hagen

I morses förstod jag omedelbart att något var fel. När jag gick ut till fårhagen lyfte två korpar från ett träd. Det är alltid illavarslande....

Igår fick vi ett lamm. En liten bagge, hyfsat stor. Pigg. Livlig. Men idag låg han bara slapp. Andades stötvis. Nr jag kände på honom var han lealös, bröstkorgen var insjunken, nästan som om lungorna kollapsat eller revbenen krossats..... Kanske hade någon tacka lagt sig på honom.

Jag försökte få igång honom med lite vitaminer och selen. Ibland funkar det. Sväljreflex hade han. Men när jag förde hanses mun till tackans spene fick han ändå inte i sig något. Däremot kunde jag konstatera att han måste ha fått i sig råmjölken för den mjölk man kunde dra fram var av den vanliga sorten....


Sedan gick jag in och väntade lite. När jag gick ut igen hade lammet dött. Tackan buffade på honom utan resultat. Nu går hon omkring och bräker efter sitt lamm.

Så kan det gå ibland. Rikssnittet för förlorade och dödfödda lamm ligger på ungefär 9%. Vi har genom åren legat på en lite lägre nivå, 5-6% får jag det till när jag räknar på det. Kanske för att vi har lantraser som får sköta det hela själva ute och slipper mänsklig inblandning och styrning.

Lite ledsamt är det trots allt. Men hittills har vi 4 lamm och vi har 3 tackor kvar som skall lamma. Så även om de kommande lamningarna bara blir singellamm (vilket vore bäst eftersom det är förstagångslammare kvar) så kommer vi att få hyfsat med kött inför vintern.