Det han missar att ta hänsyn till är att politikerna är en del av samhället och att de har olika intressen som driver dem, de har även intressen vid sidan om politiken. Sannolikt är de bäst insatta i de områden de är intresserade av. Självfallet väger partierna in sina politikers kompetens när de ges olika politiska uppdrag. Jägare och naturintresserade människor är därmed tämligen givna i viltförvaltningsdelegationerna. Att sätt en person som är totalt ointresserad av vilt och natur men har ett brinnande intresse för låt säga idrottslig föreningsverksamhet i en viltdelegation och samtidigt sätta den jagande idrottshatande politikern i fritidsförvaltningen skulle vara fullständigt resursslöseri.
Följdfrågan blir givetvis om man även skall utesluta SNF anslutna politiker ur viltförvaltningsdelegationerna då de också kan sägas representera ett särintresse?
Att placera oinsatta människor på olika poster blir samhällsekonomiskt dyrt och oftast väldigt ineffektivt. Snarare får vi förutsätta att politikerna kan hålla isär sina uppdrag och intressen. När de sitter som politiskt utsedda i en viltförvaltningsdelegation så representerar de inte längre sitt eget intresse. Ofta representerar de i den situationen inte ens sitt partis åsikter, utan då skall de representera samhällets intresse. Detta gäller väldigt många politiska uppdrag. Men ibland måste man påminna politikerna och partierna om detta.
Forskaren Simon Mattis resonemang liknar det som fördes i somras när den pensionerade åklagaren Sven-Erik Alhem gick ut i media och hävdade att jagande poliser var olämpliga att utreda jaktbrott. Länspolismästaren i Sörmland, Mats Kirestams visa ord den gången tycker jag räcker även i fallet med viltförvaltningsdelegationernas politiker:
Jag tror att de allmänna jävsreglerna och sunt förnuft räckerOch den som vill höra intervjun med Simon Matti så har jag bäddat in den (notera att SR i rubriken kallar det vargförvaltningsdelegation):
Både de som är jägare och de som är medlemmar av SNF kan ha goda kunskaper. Men samtidigt är båda grupperna jäviga.
SvaraRaderaJag kan inte på något sätt se att Simon Matti gör ett felslut. Vilket felslut gör han? Använd gärna den allmänna termen för felslutet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Argumentationsfel
Politiker som har den typen av uppdrag, en form av deligerad myndighetsutövning, är skyldiga att bortse från sina personliga intressen och agera utifrån samhällets intresse. Genom att ignorera denna utgångspunkt gör Matti ett tydligt felslut.
RaderaSamhällsekonomiskt skulle det för övrigt bli oerhört kostsamt och ineffektivt att ständigt placera personer i nämnder/delegationer/styrelser för vars frågor de saknar förkunskap/intresse.
Jäv uppstår först i det ögonblick vederbörande (i detta fall politikern) låter sig påverkas av andra jägare, SNFare, eller för den delen sitt parti. Politikerna sitter i delegationen som representant för samhällets allmänna intressen och inte några specifika politiska intressen. För som jag nämnde, det är en fråga om deligerad myndighetsutövning.
Liknande situation gäller de politiker som blir politiska representanter i stiftelsestyrelser, där företräder de endast stiftelsen. Skulle de agera på sitt partis vägnar på ett sätt som motverkar stiftelsens stadgar gör de sig skyldiga till brott.