På diverse loppmarknader och antikvariat har jag samlat på mig Stig Erikssons 30 år gamla barn/ungdomsbokserie om den 10 årige indianjägaren Lilla Vargen. Det är böcker som jag tycker håller bra kvalitet än idag, även om indianer inte är direkt "inne". De utspelar sig när den vite mannen erövrat i princip hela nordamerika och indianerna börjar trängas undan i reservat. Pojken, Lilla Vargen, står i centrum tillsammans med vännen Rävöra. Lilla Vargen är en typisk blivande jägare/krigare medan Rävöra kommer att bli medicinman. Allt kretsar egentligne kring miljöfrågor, dvs hur man långsiktigt och hållbart utnyttjar naturens resurser. Indianen framställs som försiktig och eftertänksam medan den vite döda för nöjes skull. Problemet med detta synsätt är att de första människorna i Nordamerika snabbt och effektivt utrotade den dåvarande megafaunan (megafauna = mammutar och liknande). Precis som man redan under jägarstenåldern utrotade uroxen i det som idag kallas Sverige.
Nåja. Böckerna är välskrivna och ungarna gillar dem. Då köper jag lätt budskapet (för det är ideologiskt sett bra), även om det inte är akademiskt 100% korrekt.
Vid ett besök i botaniska trädgården i Montreal i somras (en mycket fin botanisk trädgård om ni råkar vara där) läste jag på några skyltar om indianernas odling av de tre systrarna (majs, bönor och pumpa/squash). Jag blev något förvånad över att läsa att byarna flyttades med ca 15 års mellanrum eftersom marken var utarmad. Det så kallade uthålliga jordbruket var alltså inte så uthålligt utan man klarade det bara på grund av tillgång till stora ytor för kort uppodling och lång träda. Alltså inte bättre än förmodernt jordbruk i Europa. Miljöförstöringen begränsades troligen mest av brist på möjligheter utan metallverktyg och industriprodukter och inte av ett liv i samklang med naturen.
SvaraRaderaBåde utrotandet av megafaunan och utrotandet av uroxen (i Sverige) är ju fortfarande ganska omstridda frågor så man skall nog akta sig för alltför tvärsäkra uttalanden.
SvaraRaderaDet finns i princip inget uroxskelett hittat i Norden som saknar pilspetsar i sig. Lägg till en förändring av jaktmetoder och jaktligt uttag under den yngre delen av jägarstenåldern (senmesolitikum) så är överutnyttjande av resurser ett tämligen given orsak till bland annat uroxens utdöende i sverige. Förändringen i det jaktliga beteendet är övertydlig i ett flertal arkeologiska material från skåne. För övrigt är det även en period då vi ser en kraftigt ökad våldtendens i samhället.
RaderaFör övrigt är det bästa beviset för att det är jakt och inte klimatförändringar som utrotat uroxen det faktum att den utrotades i Sverige under stenådern, i danmark 2000 år senare (under bronåldern) och slutligt som art 3000 år senare i polen (1600 tal). Hade det varit klimatförändring borde den dött ut över en större yta ungefär samtidigt, så är det inte nu. Inte ens i angränsande områden.
RaderaVisst, jakttryck kan ha varit en delförklaring i uroxens minskning men traditionellt brukar ju klimatet och ändringar i skogens karaktär (den tilltagande atlantiska urskogen) åtminstone här i Sverige nämnas så helt övertydliga är nog inte orsakerna.
RaderaOch varför skulle jakttrycket ha varit så mycket större i Sverige? Visserligen satt Danmark ihop med kontinenten och kunde få viss påfyllning men även söder om Danmark fanns det ju jagande människor.
Dessutom komplicerar det ju frågeställningarna att flera andra djur försvunnit tidigare i Danmark än i Sverige, dur som älg, tjäder, björn och annat som tyder på att jakttrycket troligen varit större i Danmark.
RaderaMan kan ju också i sammanhanget fråga sig varför ett djur som visenten försvann från vårt land under tidig boreal, eller sen preboreal, tid. Jakt eller klimat? Den fanns ju också kvar längre söderut mycket längre (ja den finns ju kvar fortfarande).
RaderaVad gäller megafaunornas utrotande i bl a Amerika så anses det väl numera vara klimatförändringar i kombination med männsikans predation.
RaderaHär är en studie som tar upp detta ämne:
"The late Quaternary period saw the rapid extinction of the majority of the world's terrestrial megafauna. The cause of these dramatic losses, especially the relative importance of climatic change and the impacts of newly arrived people, remains highly controversial, with geographically restricted analyses generating conflicting conclusions. By analyzing the distribution and timing of all megafaunal extinctions in relation to climatic variables and human arrival on five landmasses, we demonstrate that the observed pattern of extinctions is best explained by models that combine both human arrival and climatic variables. Our conclusions are robust to uncertainties in climate data and in the dates of megafaunal extinctions and human arrival on different landmasses, and strongly suggest that these extinctions were driven by both anthropogenic and climatic factors."
http://www.pnas.org/content/early/2012/02/29/1113875109
Angående 14:34 inlägget. Danmark var tätare befolkat och naturen "tämjdes" betydligt tidigare där än i svergie. Det finns stora områden i Danmark som redan under bronsålder var i princip trädfria, vilket naturligtvis inte är någon bra biotop för en tjäder eller älg.
RaderaÄndå hade man kvar uroxen längre än i Sverige. Visserligen kan stammen ha fyllts på söderifrån men man kan ju ändå undra. Ibland får jag känslan av att de här frågorna behöver beforskas yttrligare innan man har alla svar.
RaderaNäe du har fel, de dog ut under mesolitisk tid. Det yngsta fyndet är det från Stora Förö utanför Göteborg, men det har visat sig vara en uroxe som skadeskjutits i Danmark och sedan drivit över västerhavet för att stranda där (det finns resonemang kring detta i en bok i min hylla, men jag hittar den inte i brådrasket har dock för mig att det var Per Persson vid Oldsaksamlingen i Oslo som forskat på detta). Övriga försvann tusentals år tidigare. Att de skulle funnits i Sverige under vikingatiden är en myt som späddes på av Frans G Bengtsson i Röde Orm. Om Historiska museet i Lund fortfarande har kvar sin utställning om uroxar och visenter så rekommenderar jag dig att besöka den.
RaderaDen yngsta uroxen från sverige är den från stora förö utanför göteborg, daterad till 2400 f.Kr. Per Persson skriver om den i sin avhandling "Neolitikums början" på sid 89f.
RaderaJag använde ett danskt uroxfynd (Store Vidmose kanske?) som utgångspunkt för en artikel i Svensk Jakt för sisådär 5 år sedan. Kommer även in på uroxar i en bok jag håller på att skriva, om jag orkar så kommer jag att använda den för att bli docent om något år eller så, å andra sidan har jag nog tillräckligt med material att lämna in till universitetet redan nu.
I en uppsats nämns fyra olika delorsaker som kan ha samverkat till uroxens försvinnande från Sverige:
SvaraRadera-Isolering
-Konkurrens med kronhjortar
-Miljöförändring
-Antropogen påverkan (jakt o dyl) (sid 17-18)
Djuren, jakten, myten Svenska fynd av uroxe...
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2543543&fileOId=2543547
Intressant fråga i alla fall.
De fyra orsakerna är hypotesen. Slutsatsen författaren drar lyfter fram en del framför de övriga tre: "Uroxepopulationen på den Skandinaviska halvön var antagligen så liten och instabil att överjakt var svårt att undvika."
RaderaDetta stämmer överens med en hel del andra tecken från den sista delen av jägarstenåldern (mesolitikum, primärt skånska material). Dvs att jakten gick från att vara selektiv och långsiktigt hållbar till att bli urskillningslös. Osteologen Ola Magnell visar detta väldigt stiligt i sin avhandling om mesolitisk jakt på vildsvin.
Självklart är orsakerna hypoteser. Det är alltid svårt att vara tvärsäker när det gäller förhållanden som ligger tusentals år tillbaka i tiden. Dessutom har vi ju inte oändligt många uroxrester i vårt land, vare sig i en arkeologisk kontext eller geologiskt funna. Jag påstår inte att jakt absolut inte kan ha varit orsaken till dess försvinnanden, jag bara manar till en viss försiktighet så att man inte uttalar sig för tvärsäkert.
Radera