Höstlov - lite tips

Dagen började struligt. Körde ungarna till min morsa och farsa istället för till dagis och fritids. Dessa sammhällsinstanser hade nämligen stängt. Effekten blev att jag skulle blivit djävligt (typ 10 snåret) sen till kontoret (dålig tågtajming), istället kollade jag med chefen om jag inte kunde får jobba hemma idag istället och fick det OK-at. Så nu har jag klarat av ett kort första pass och dricker mitt förmiddagskaffe medan jag skriver en blogpost.

För min del så kommer ungarna att vara hos morsan och farsan måndag-tisdag. Onsdag och torsdag blir vanliga dagis/fritidsdagar och på fredag tar jag semester. Då hittar vi nog på något. Så jag har precis scannat av vad det finns för jaktrelaterat på museerna (ja, ungarna gillar museer). Här kommer några tips:


Det mest uppenbara torde vara utställningen Revolution i skogen på Västergötlands museum i Skara:

Revolution i skogen
- Allmogejakt och samhällsomvandling under 1800-talet

Före 1789 var jakten på storvilt kungen och adelns privilegium. Som ett svar på samhällsförändringarna i Frankrike och rädsla för revolution även i Sverige gav därför Gustav den III samma år den svenska bonden rätten att jaga på egen mark. Bättre skjutvapen, en oreglerad jakt och det faktum att böndernas husdjur betade fritt i skogen och konkurrerade om storviltets föda, ledde på kort tid till att älg, hjort och rådjur nästan utrotades i södra Sverige. Först 1868 siktades åter älg på Hunneberg. Ytterligare en konsekvens av den oreglerade jakten blev vargplågan. När vargens bytesdjur minskade i antal gav sig vargen på bondens boskap.

Sveriges befolkning ökade på hundra år med det dubbla. En miljon människor, en tredjedel av Sveriges befolkning, levde ännu på 1850 talet under existensminimum. För en fattig bonde, torpare eller backstugesittare blev fångsten och jakten betydelsefull. Jakten blev fattigmans hjälpare i nöden.

För att stävja den ohämmade jakten och för att rädda beståndet av klövdjur i markerna bildades Svenska jägarförbundet 1830. Jägarna blev landets första, både vilt och naturvårdare.

Om den här omvälvande historien, om orsak och verkan, om bakgrunden till vår tids jakt och viltvård handlar den här utställningen.

I samband med utställningen arrangeras även ett par föreläsningar, kvar är:

• 9 nov: vildsvin, vilt jakt
• 13 nov: laga vilt från skog och sjö
• 16 nov: Rävens dvärgbandmask

De naturhistoriska museerna i Göteborg och Stockholm är alltid uppskattade besöksmål med barn (åtminstone mina). Mina ungar säger tom ibland: Pappa, kan vi inte åka och titta på uppstoppade djur? Tja vad säger man? De bästa besöken är dock dem då jag ramlar på någon kollega på naturhistoriska museet i Göteborg och vi får komma ner i magasinen. Där finns det fantastiskt mycket intressant undanstoppat. Bland annat norra europas främsta vetenskapliga referenssamling av djurben. Samt en elefant med en underbar egen historia.


Ett annat alternativ är Kungajaktmuseet Älgens Berg. Jag har faktiskt aldrig varit där. Men när det prospekterades jobbade jag på dåvarande Älvsborgs Länsmuseum och fick en utförlig dragning kring det hela. En dragning som syftade till att få med oss på tåget som delfinansiär/risktagare.... Det gick vi inte med på, tur var väl det eftersom budgeten för museet visade sig vara något av en glädjekalkyl....


Ett intressant ställe som jag fortfarande inte lyckats få tid att besöka är Fotografiska i Stockholm. Just nu har de bland annat en synnerligen intressant hängning av Nicke Brandts starka bilder....

Det var ett litet synnerligen subjektivt axplock av vad museivärlden har att erbjuda i form av höstlovsaktiviteter en jagande (jagad?) förälder kan ta i tu med. Skall se om vi inte kan ta 20-milautflykten (enkel väg) till Skara på fredag... Eller om vi hittar på något annat. Kanske skall jag ringa någon kollega på museet först och se om jag inte kan få en "special treat", 20 mil är trots allt rätt långt att köra för ett museibesök. Å andra sidan ligger ju Falbygdens ost-outlet på vägen och nu är nästan det berg av ost jag köpte där i somras slut.