Efter ett par timmar meddelade J att han sett kon och kalven vid sitt pass och att de var på väg norröver utefter åsen. J satt knappa kilometern söder om mig. Efter kanske tio minuter small det hos passgrannen. Två gånger. Följt av meddelandet:
"Hon är på väg mot Gunnarssons sjö"
Vilket var mitt pass. Informationen kompletterades med uppgiften att kalven låg och att kon var påskjuten och hade tecknat i skottet. Jag ställde mig upp och började spana. Efter ett par minuter såg jag något i hyggeskanten. Långt bort. Satte mig på knä och spanade i kikarens högsta förstoring (9 ggr). Nog var det kon alltid. Hon såg lurig och sur ut. Öronen var fällda bakåt. Men hon stod stilla. Helt stilla.
I siktet såg jag att en ung ek täckte älgens primära träffområde. Jag hade att välja på ett skott i bakre lungpartiet eller ett skott mot huvud/nacke. Hållet var ungefär 150 m.
Jag valde lungpartiet. Skottet gock och kon tecknade igen. Hon vinklade upp sig och jag hade bara hals/nacke fri. Släppte iväg ett skott till varvid hon stöp som en fura.
Glad och nöjd hund!
Så då har vi fällt 2 vuxna och 1 kalv, kvar på vår licens finns 1 vuxen och 1 kalv. Inga skadeskjutningar som krävt skarpa eftersök ännu, vilket känns väldigt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar