Fosterföräldrar, vargturism och bushcraft

Det är bara på helgerna som jag har tid att läsa tidningen. Alltså prenumererar vi bara på helgerna. I dagens GöteborgsPosten fanns några olika saker som mitt alterego Älgflugornas Herre hajade till på:

Lyckad flytt av vargvalpar. Egentligen är det en TT-nyhet så artikeln finns i massor av tidningar, men det hela går ut på att djurparkernas experiment med att flytta ungar mellan olika parker och föräldrar på det hela taget gick mycket bra. Dwet var inga problem att få de vuxna vargarna att acceptera andra ungar än sina egna. Detta ger en teoretisk möjlighet att föra in nya friska gener i den rätt inavlade skandinaviska vargstammen. Jag skulle hest se att vi får in gener från den gamla skandinaviska stammen vars frilevande del dog ut på 1970-talet. Då får vi tillbaka lite av vår gamla vargstam och det skulle kännas bättre än att föra in vilka gener som helst så länge de inte är besläktade med dagens vargstam.

Vargturism förespråkas ibland. Jag kan dock inte förstå hur det skulle kunna fungera att sälja en så osäker produkt som detta. Hur många (lst spårare, forskare samt boende i vargrevir inräknat) ser varg ens en gång per år? Hur kan man då sälja "äventyr" som skall innebära att man får se varg? Detta övergår mitt förstånd. Inte heller förstår jag idén med att försöka komma så nära vargen som möjligt. Det är ju just detta som skapar orädda, och därmed farliga, vargar. Inte konstigt att vargturismprojektet går dåligt, trots ett påstått stort internationellt intresse. Men är intresset stort i förhållande till älgturism?

Bushcraft, typ överlevnad med gamla metoder, växer i Sverige. Det finns en handfull företag som ger bushcraftkurser, oftast till 30-40 åriga karriärister som vill prova något tufft. Den som är genuint intresserad av att leva på naturens villkor har nog redan jägarexamen och är hyfsad på att fiska samt känna igen t.ex. svampar. Jag tycker att det känns som kejsarens nya kläder, kalla gammal allmogekunskap för något fräckt utländskt så kan man sälja konceptet till de som inte var tillräckligt tuffa för att bli fjälljägare eller har varit i naturen sedan barnsben. Nja. Då är en jägarexamenkurs följt av t.ex. ripjakt på fjället bättre investerade pengar i samma fenomen.....