Jag har valt att klippa in hela den svenska sammanfattningen från hans avhandling, som ni för övrigt kan läsa i fulltext (på engelska) här (eller ja, fulltext är det egentligen inte utan bara kappan):
Rumsliga beteenden hos djur påverkas av en mängd faktorer som oftast är
relaterade till födosök, rörelse, undvikande, vila, territoriellt beteende,
parning eller att ta hand om avkomma. Många av dessa beteenden kan
förklaras av optimering av födointaget förutom reproduktiva beteenden och
undvikande av predatorer. Predationsrisk och undvikande varierar över
landskapet och får djurets beteende att avvika från optimal födosök genom
att säkrare habitat utnyttjas mer än riskabla. Den här typen av undvikande
påverkar både individer och populationer. Den här avhandlingen tar upp
externa faktorer som påverkar rörelse och habitatval hos vildsvinssuggor
försedda med GPS halsband.
Mina resultat visar att vildsvin utnyttjar olika habitat beroende på vilken
säsong det är men också beroende på vilken risk det innebär att befinna sig i
habitatet. Exempel på risker är intensiv trafik eller jakt. Intensiv trafik får
vildsvin att undvika att korsa vägar, vilket leder till färre olyckor när det är
mycket trafik. Intensiv jakt leder till att vildsvin flyr istället för att gömma sig
som de gör om jakten inte är lika intensiv. Habitatutnyttjandet hos vildsvin
som flydde från sitt hemområde förändrades tills de återvände. Vildsvin
uppfattar åkermark som riskfylld, men åtråvärd. Medan vildsvin befinner sig
på åkrar föredrar de att vara nära skydd som skogskanter, diken eller häckar.
Vildsvinens aktivitet påverkas av säsong, om solen är uppe eller nere och av
väderleken. Den vanligaste reaktionen på stressfyllda förhållanden som trafik,
jakt eller dåligt väder var att reducera rörelse, enda undantagen var
drevjakter som fick vildsvinen att fly.
De här resultaten är viktiga för att förstå hur väder påverkar födosök och
hur djurens uppfattning av risk påverkar rörelsemönster och
habitatutnyttjande. Från ett förvaltningsperspektiv kan resultaten utnyttjas
för att reducera skador på gröda och minska antalet trafikolyckor. Resultaten
är också viktiga för att förstå hur jakt som förvaltningsredskap påverkar
rumsliga beteenden, och vid samförvaltning över större områden kan detta
användas för att reducera skador på gröda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar