Jag vaknade tidigt av en dålig dröm. När jag försökte somna om kom bilderna ut drömmen tillbaka. Illa. Därför gick jag upp istället.
Klart väder. Stor fin måne. Pudersnö.
Gick ut med lockpiporna. Helt vindstilla så jag kupade händerna för att rikta ljudet istället. Redan på första passet blev det reaktion. En räv dök upp. Jag hittade den i hårkorset. Bam. Sedan försvann den som ett rött streck. Gjorde noggrann skottplatsundersökning och bedömde det hela som en bom efter att ha spårat räven några hundra meter. Inga blodstänk, ingen hälta bara långa språng.
Betade av två pass till. Det ena förstördes va skarpt motljus, ja månljus då. Såg ingenting i kikaren, trots 10 cm motljusskydd.
Sedan dör solen upp och jag gick till ett än öppnare område. Såg en räv, kanske 600 m bort. Satte mig till rätta och började locka. Räven reagerade omedelbart. Närmade sig. Jag hade bestämt vilket håll som var lämpligt. Den skulle bara ta sig över en mur till, sedan skulle den vara ungefär 150 m bort. Då skulle jag ha bra skottfält och bra kulfång. Men han dök inte upp. Synd. Det var en stor grann fullpälsad räv. Väldigt mörk, nästan svart.
Jag kan i alla fall till min glädje konstatera att jag börjat få in rävar inom skotthåll. Uppenbarligen har jag börjat få kläm på lockandet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar