Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

onsdag 21 juni 2017

Test: Karesuandokniven Johtalit

Under den senaste tiden har jag testat den nya knivmodellen Johtalit (vandraren) från Karesuandokniven. Karesuandokniven är ett intressant företag som hållit igång sedan 1970-talet med hantverksmässig serietillverkning av klassiska nordiska knivar i klassiska material. Trä, horn, läder och väl hanterat stål är vad de använder. Och verksamheten går bra, i höstas fick de utöka och är nu ungefär ett dussin på fabriken. Det är, näst Morakniv, den största knivtillverkaren med produktionen fortfarande förlagd i Sverige. Trots att företaget arbetar med klassiska hantverksmässiga metoder och traditionella material så söker de ständigt nya former och lösningar. Johtalit är ett typexempel på innovativt tänkande och experimentlusta. Ni kommer snart att förstå varför...

Som ni kan se på bilderna ovan så rör det sig om en traditionell nordisk kniv med handtag i betsad masurbjörk, renhorn och mässingsbolster samt ett välslipat knivblad på drygt 8 cm i det klassiska och väl fungerande Sandvikstålet 12C27, härdat till HRC 57. Slidan är i läder och täcker nästan hela kniven, den har ett intressant hål och nu skall vi kika närmare på själva slidan.
 Kniven sitter stadigt i bältet. En aning högre upp än vad jag föredrar, men det kan man lätt lösa genom att imrovisera en dangler som sänker knivens läge med 3-5 cm. Den har en öppning på sidan, det finns en viss risk att det kommer in skräp den vägen, samtidigt som det bidrar till att lufta ur knivslidan vilket alltid är bra när man har att göra med knivar som används för jakt.
 Kniven sticker ut lite från kroppen...
 ....vilket beror på bälteshöllans konstruktion och placering. Det är snyggt utformat men inte vad jag själv skulle valt om jag varit inblandad i processen.
Vikslidor har den fördelen att det alltid blir ett litet lufthål längst ner på slidan. Det är bra för då torkar kniven fortare och man motverkar bakterietillväxt. Nu över till hålet på sidan av slidan:
 Hålet på sidan av slidan är inte en utsmyckning utan det har en funktion. Tanken är att man lätt skall kunna få upp kniven med en hand. Att få upp en kniv med en hand är något alla jägare vill kunna. Tänk situationen då du står med ena näven inne i älgens mage, har en kniv som fallit ner på marken och blivit smutsig och måste plocka fram en ny ren kniv med en hand. Där kommer Johtalit verkligen till sin rätt.
Man håller löst om knivens skaftdel med tumme och tre fingrar medan man sticker in valfritt finger i hålet och drar upp kniven. Det går mycket smidigt såväl när slidan är lös som när den sitter i bältet. Smart konstruktion, men en konstruktion som behöver justeras något för att bli riktigt bra.

Jag har upplevt två problem med slidan. Det första är att man inte får köra ner kniven för djupt i slidan för då kärvar den när man skall plocka upp kniven och man blir tvungen att använda två händer trots allt.
Det andra problemet är att man måste vara försiktig när man sticker ner kniven så man inte av misstag får ut bladet genom hålet och skär sönder lädret, vilket jag lyckades med på den fjärde dagen. Ett tredje potentiellt problem är den tidigare påtalade risken att få in smuts i slidan.

Jag tror personligen att en del av problemen skulle lösas om man valde att utforma hålet lite annorlunda, lite mindre och tråkigt ovalt istället för den vackra böljande form det har nu. Formen nu för tankarna till ett riphuvud i profil.
Själva kniven då?

Jo det är en mycket trevlig bekantskap. Handtaget är mycket väl utformat och gör att kniven ligger mycket bra i handen. Nu har jag inte haft möjlighet att testa den i jaktliga sammanhang men jag får en stark känsla av att den kommer att fungera mycket bra som allroundkniv vid jakt. Allt talar för det.
För att testa hanterbaeheten i kniven samt egg och härdning så täljde jag en trägubbe med den. Det tog ett par timmar och jag är själv lite förvånad över resultatet. Knivar med en bladbredd på ungefär 20 mm brukar inte vara så lätta att tälja med, men med denna gick det faktiskt riktigt bra. Kniven var mycket följsam och i princip lika vass efter att jag var klar som när jag började. Karesuandokniven har med andra ord gjort ett gott jobb när de slipade och värmebehandlade (härdade och anlöpte) bladet.

Sammanfattningsvis är det är mycket bra kniv i en innovativ slida som med några små modifieringar har möjligheten att bli riktigt bra. Kniven har ett rekommenderat utpris på 1725 kr och kan antingen beställas direkt från karesuandokniven eller från någon välsorterad friluftsbutik.
___________________
Tillägg, det verkar som om hålet kommer att justeras något när nästa batch tillverkas, eventuellt justeras bälteshöllan med.
___________________
Tillägg, jag blev tipsad om att slidkonstruktionen fångar upp en design av Heikki Koivurova som han gjorde åt Lapin Paja runt 1980. Det har inte varit så lätt att hitta vettiga bilder på den designen men här är två länkar till bilder från en museisamling 1 och 2.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar