Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

tisdag 6 december 2016

Att gå på knäckebröd

Den senaste tiden har det varit svårjagat i de områden jag jagar i. Vi har en grundläggande markfuktighet som i kombination med nattfrost ger tjäle som någ halvannan cm ner i marken. Det innebär att när man lämnar den hårdtrampade stigen och tar sig ut i terrängen så är det som att gå på knäckebröd. Varje steg man tar smäller som pistolskott mellan träden och djuren flyr i bästa fall när man är halvannan km från dem.

Mitt vanligaste jaktsätt innebär att jag långsamt rör mig genom ett givet terrängutsnitt medan hunden söker av området kring mig, det är sällan att någon av hundarna söker sig längre bort än låt säga 300 m. Rör de sig längre bort så har de generellt sett fått upp något spår som de följer. Men får de upp något inom 300 m så har detta djur självklart redan hört mig och gett sig av i motsatt riktning.

Kanske får jag ge mig på sådan där tråkig jakt där jag sätter mig i ett torn ett par timmar. Men det vill jag inte. Det är inte vad jag tycker är rolig jakt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar