Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

lördag 25 juni 2016

Urbanisering, stockholmscentrering och okunskap

I lite drygt 100 år har urbaniseringen präglat sverige. Från 1950 talet och frammåt var det en medveten politik att slå ut småbrukare för att få in arbetskraften till de arbetskrävande och nationalekonomiskt viktiga industrierna. Nu när industrierna dött, outsourcat eller robotiserat få har man glömt att stoppa tåget. Politiken syftar fortfarande till att gynna städerna på landsbygdens bekostnad.

Sverker Olofsson har jag stor respekt för. Han har under många år drivit hypotesen att den svenska befolkningen utsätts för en fördummande och mycket stockholmscentrerad mediarapportering. Jag vet inte hur stor del av riksmedias rapportering som kretsar kring en trafikplats* i stockholm snarare än problem som drabbar många svenskar. Men orsaken till detta är enkel. Journalisterna som skapar riksmedia bor i stockholm och passerar trafikplatsen* varje dag på väg till jobbet. I en av sina senaste krönikor lyfter Sverker fram den politiska utvecklingen där nationalism och drömmar om fornstora folkhem lever starka som en yttring av precis detta. Folk slutar att rösta för något eftersom allt bara berör Stockholm, istället rästar man emot. Sverker Olofsson drar paralleller till utvecklingen i USA där en känsla av marginalisering skapat möjligheten att vi om ett år har en mycket mycket farlig och oberäknerlig man som USAs president. En man som är än mer oberäknerlig än Rysslands erkänt svårförutsedda führer, Vladimir Putin. Det hela faller till baka på en känsla av att inte räknas**.

Att inte höras, att inte räknas när beslut tas är kärnan till konflikterna om vargen. Men där är problemet dels Stockholm, men även att inte ens Stockholm hörs då allt styrs från en än högre instans. Bryssel. Det skapar än större frustration och leder till diskussioner om så extrema åtgärder som Swexit.

En annan sida av urbaniseringen är att folk inte förstår vad de ser. Härom sistens blåstes detta upp stort i Expressen. Ingressen lyder:
Kristoffer Nilsson trodde inte sina ögon när han upptäckte vad som satt spetsat på ett dussin pålar nära bostadsområdet och lekplatsen.
När han la upp bilderna av sitt fynd på Facebook skrev han "OBS varning för grymma djurbilder!!!".
– Det var en grotesk syn. Vad sänder det här för signaler till våra ungdomar, undrar han.
Kristoffer förstod inte vad han såg. Han kopplade antagligen fyndet till något han sett på TV, kanske upplösningen av första säsongen av True Detective. Men förklaringen är så enkel, den finns till och med i jordbruksverkets råd till yrkesodlare. Häng upp död skadefågel vid odlingar som skall skyddas så skräms andra fåglar bort. Genom att hänga upp döda fåglar så räddar man till och med liv, man behöver inte fälla så många nya fåglar.

Om Kristoffer bott på landet för 100 år sedan hade han vetat det. Nu är han en okunnig produkt av tre till fyra generationer av urbanisering.

Denna okunnighet....
Denna urbanisering....
Denna Stockholmscentrering....

....har vi att kämpa emot när vi skall göra våra röster som brukare av, och levande med, naturen hörda.
_____________
*Hette den avloppet? Eller var det snippan? Nej just det, Slusken eller något liknande var de ju!
**Ett sätt att mota detta är att på allvar flytta ut viktiga myndigheter till landsbygden. Idag är den politiken högst symbolisk, men det kan göras på allvar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar