Test: Lionsteel M5

 Lionsteel M5 är en gedigen fastbladskniv med 11,5 cm blad, vilket är 3,3 cm högt och ca 4,5 mm tjockt. Det är tillverkat i Uddeholm Sleipner, ett höglegerat kvalitetsstål. Stålet kan härdas mycket hårt, det är slitbeständigt och hållbart. Härdningen har utnyttjats nästan fullt ut då bladet är mycket hårt, hela 60-61 hrc. Knivens totallängd är 24 cm och vikten klockar in på 350 g. Handtaget är i G10. Den version jag provat kommer med en nylonslida (cordura) men man kan även få med läderslida och handtag i oliv eller sants trä.

 Kniven ligger mycket bra i handen men för att beskriva den närmare så väljer jag att göra några enkla jämförelser med Fällknivens klassiska S1. Storleks- och prismässigt är de nämligen jämförbara. I sin slida så är M5 avsevärt mycket klumpigare än S1, å andra sidan är corduraslidan något mer gedigen än Fällknivens zytelslida. Det finns dock problem med M5ans slida, jag återkommer till det. Slidan har ett mycket bra knäppe samt en liten ficka på framsidan, där kan man ju ha tex ett litet diamantbryne och en kompletterande fällkniv eller tändstickor och tändmaterial.

Såväl S1 som M5 ligger väl i handen, M5 har dock ett något mer spolformat handtag som är mer ergonomiskt korrekt för att få ett så bra grepp som möjligt. Min misstanke är att M5-ans lite större grepp är bättre om man har handskar än vad S1-ans är. Balansen i knivarna är helt olika S1-ans balanspunkt ligger ungefrä 5 mm in på skaftet medan M5 ä rnärmast baktung med sin balanspunkt nästan en hel tum in på skaftet. Detta gör att man arbetar lite olika med dem. 

Jag har haft M5 hemma ett par månader men inte förrän det blev dags att ta hand om ett vildsvin så kände jag att jag hade underlag nog att skriva om den. Jag utförde samtliga moment med M5-an, urtagning, flåning och grovstyckning.

Kniven var synnerligen lätthanterad och trots sin storlek mycket följsam. Bladkurvaturen gjorde det lätt att öppna upp buken, kan här inflika att jag slutat helt med dedikerade buköppnare utan kör med vanliga knivar istället. Att hålla kniven över bladryggen när man gör lite finare arbete inne i buk- eller brösthåla gick fint. Bladets kurvatur gjorde flåningsarbetet mycket lätt. I samband med grovstyckningen skar jag loss såväl huvud som klövar samt öppnade upp bröstbenet med kniven. Länge gick det som att skära i smör men vid de allra sisa momenten märkte man att eggen tagit stryk. Detta åtgärdades snabbt med ett par drag med ett fint diamantbryne. Nu slite just flåningsarbete av gris extremt på knivar, har via kockar hört att just fett är det som nöter ner en egg allra värst. Sammantaget får man ge knivens egg och skärpebeständighet godkänt kort och gott.

Jag har egentligen bara en punkt som jag faktiskt stör mig på, och det är precis som för så många andra knivar av idag själva slidan*. Slidan är MOLLE anpassad och kan fästas på många vis, det är inte problemet. Problemet är att i en nylonficka så finns en plastinsats i vilken knivbladet skall in. Slarvar man lite när man hölstrar kniven så finns det risk att knivbladet hamnar bakom plasthylsan och kan då skära sönder nylonslidan och i värsta fall även benet under. Personligen så skulle jag helst se en läderslida av danglertyp till denna kniv, det hade varit riktigt bra, men den lädervariant som finns som alternativ är med knäppe och sitter högt på höften.

Ännu så länge så finns inte Lionsteel M5 piratkopierad i Kina, M3 gör det däremot så där får man se upp om man ramlar på dem på tradera eller blocket. Annars köper man lämpligen Lionsteels knivar via Wanderoo. Lionsteel M5 kostar mellan 1549 kr och 1749 kr, vilket är något mindre än vad en Fällkniven S1 kostar.

Sammanfattningsvis kan jag bara konstatera att det är en extremt kompetent kniv, väl lämpad för jakt (primärt högvilt). Jag kan även konstatera att allt jag sett från Lionsteel hittills har imponerat på mig så jag kommer att fortsätta att hålla ett öga på detta mycket kompetenta Italienska knivföretag.
____________________
*tids nog kommer jag att skriva en egen blogpost om just knivslidor.