Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

söndag 12 april 2015

Morfars far om viltvård 3

I en längre artikel i Lantmannahem den 22/9 1932 utvecklar min morfars far det vi idag kallar viltvård. Artikeln kallades med den tidens språkbruk Jaktvård och viltskydd. Som ni kommer att se är anslaget mycket modernt. Man kan se det som en föraning av den lagstiftning som klubbas igenom några år senare. Jag har valt att återge hela artikeln samt dela upp den i flera delar.
____________________
...fortsättning...

För att erhålla en kraftig älgstam sparas starka djur av bägge könen. Således skjutas de äldsta och svagaste. De medelålders korna, som oftast äro mycket stationära, sparas framför andra. Älgstammen bör ej skattas hårdare, än att en tjur finnes till tre kor. Beträffande rådjur är det tillräckligt med en bock för 4 à 6 rår. Större drevjakter på rådjur liksom jakt med skarpsprungna hundar måste anses som mycket allvarlig skada. Smygjakt verkar minst störande.

Inplantering av harar från en trakt till en annan ger merendels goda resultat och kan rekommenderas. Vid jakten tillses att honorna sparas. Det har sig vid stövarejakt ej lätt att iakttaga detta. Vi erinra emellertid om, att de flesta harar, som å spårsnö under midvintern skjutas på uppspr¨ång, äro honor, vilka sitta hårdare än hannarna. Inskränkning i denna jakt är således ett gott sätt att spara honorna.

Vid jakt på tjäder och orre tillse att hönorna ej beskattas för nårt, särskilt då hönorna i de kraftigaste och bäst utvuxna kullarna.

I vårt vattenrika lans skulle andjakt kunna bliva av stor betydelse, om ej avjagandet skedde så huvudlöst, som nu på många håll är fallet. Jakten bör bedrivas så att endast vuxna änder nedläggas och ej massor av halvvuxna och späda ungar. De bästa jaktsätten äro "stalking" och "skytte på drag".

Vad jakten på rovdjuren angår har jägarens av den gamla stammen uppfattning fått maka åt sig för den moderne naturskyddsmannens mera toleranta bedömmande av dessa djurs betydelse i naturens hushållning. Att sådana sällsynta djur som björn, lo, örn, uv m. fl. såsom verkliga prydnader för landets fauna på allt sätt böra skyddas, därom äro nog alla ense. Men även ett förut så skarpt förföljt rovdjur som räven har på senare tid fått erkännande som en slags renhållningsman i naturen, som tager reda på svagare och smittobärande individ. Den bidrager således på ett mycket förmånligt sätt till att åstadkomma ett gott naturligt urval bland det matnyttiga vilda.
___________________
Därmed har jag uttömt det jag för närvarande hade tillgång till från min morfars fars penna. Kanske kan jag hitta ytterligare texter, det kommer tiden att utvisa.

3 kommentarer:

  1. Skojiga inlägg visande på att det fanns civilisation i Sverige före folkhemmet. Hoppas det kommer finnas det även efter.

    Sveriges nittonhundratalshistoria är skriven av politiskt styrda universitetet, så det finns mycket att göra i det gebitet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den politiska styrningen, eller i vart fall styrningen har ökat under senare år då den anslagsfinansierade tiden för forskning efter eget huvud har minskat för universitetens forskare. Istället skall forskarna känna av vart vinden blåser och söka pengar utifrån det. En mycket farlig utveckling tycker jag. Det är trots allt den fria forskningen som kan ge oss de riktigt intressanta och nydanande uppttäckterna. Inom historiedisciplinerna innebär det att det finns utpekat vilken historia och vilka områden inom vår historia som är godkänd att beforska.

      Det skulle vara intressant att försöka reda ut hur representativ min morfars far var för sin samtid. Om hans tankar och inställning var vanlig eller ovanlig. Samt såklart hur det skiljde sig mellan olika samhällsklasser där han får sägas tillhöra den övre medelklassen, dvs relativt högt uppsatta tjänstemän.

      Radera
    2. Min lilla erfarenhet av de som var aktiva på tjugo- och trettiotalen och även tidigare, men där är de färre, är att han var väldigt representativ. Farfar född ca 1890 var tex. noga med att trycka igen stängselstolpehål för att grodor och annat inte skulle trilla däri. Dock verkar både bildning och mycket annat ha gått tillbaka i samband med den allmänna nedläggningen av Sverige, utom vissa gynnade områden, under efterkrigstiden tills nu. Samhällskontraktet har varit brutet länge utanför storstäderna.

      Med U68 sattes representanter för länsstyrelsen in i universitetsstyrelser med politisk påverkan som följd. Enhetsskolan infördes långt innan det, bla efter modell från DDR. Slagsidan har varit länge.

      Radera